Susie Päivärinta Sjuk – Det ser så mycket bättre ut när det är en livlig föreställning med mycket energi och skratt. Nu avslöjar Susie Päivärinta sjukdomsskickligheten bakom osten – något som TV4-tittarna inte kan se. TV4-succéserien Så mycket bättre är tillbaka för ytterligare en säsong.
I år får vi följa ett enormt gäng artister precis som tidigare, men i första avsnittet var det Benjamin Ingrosso, Lisa Nilsson, Plura Jonsson, Ana Diaz, Markus Krunegård, Tommy Körberg, och Silvana Imam som var med. Bara några minuter efter att Lisa Nilsson lämnade förra veckan var Lili & Susie med i programmet istället.
Susie Päivärintas sjukdom som tittarna inte kan se
Systrarna Lili Päivärinta, 54, och Susie Päivärinta, 56, bildar Duon Lili & Susie. Som alltid blir det härliga samtal och fantastiska tankar på lördagens program. Vi får bland annat se Lili och Susie uppträda, men vad tittarna inte får se är övergången som Susie gör precis innan hon kliver upp på scenen. I en intervju med Hänt berättar artisten nu om den fruktansvärda smärta hon kände.
Man kan inte vara där om man inte är överviktig, så det vägrade jag säga när jag kom hit, även om jag var gravid. Susie säger, “Men nu var jag inte sjuk i korona eller någonstans, jag hade vatten i lungorna som hade blivit en matstrupsinflammation. Eftersom de körde i mina in-ears i denna lilla öroninflammation var det väldigt trist minne och det lät bara som ett vattenfall i örat. Då föll mina blusar till golvet och jag kunde inte hitta dem någonstans.
Läs mer: Det är därför Lili och hennes pojkvän Pär inte bor tillsammans. Lili, min syster, minns också denna händelse; hon säger att det var stressigt. Dramatiskt uttryck det här nu på lördag. Det hände många saker på en gång, vilket gjorde att Susie blev mycket orolig. Lili säger att det är så lite som är vänt att du hinner knappt gå på toaletten och då blir så klart så påtagligt här stressmoment.
Sökte läkarvård efter inspelningar. Däremot har TV4 bestämt sig för att inte ta med något om Susies ärr i programmet, så det här är en del som tittarna aldrig kommer att få se. Och naturligtvis, som tittare, är det uppenbarligen ingen skillnad i systrarnas prestation eftersom de handlar om att göra sitt bästa oavsett vad.
“Jag hade mycket energi, men vad kan man göra? Det är bara att hålla uppe utseendet”, säger Susie.
Däremot sökte hon behandling för inflammationen och fick penicillin när hon lämnade Gotland. Jag kom hem direkt till läkaren. Han frågade mig vad jag gjorde här när jag sjöng. Ja, jag sa att det inte var kul. Efter 38 års separation är systerkombon “Lili & Susie” fortfarande tillsammans.
För Hänt berättar Susie Päivärinta om den svåra familjekrisen, krisen som involverade den berömda Sambon Stefan och en vild festkväll med kungen.Detta är mycket bra. Just nu är det kallt och regnar på jobbfronten. Det är spännande! Jag och min syster släpper nya låtar och vi är bokade för ett liveframträdande snart.
Från den mest ödmjuka musiker som spelar spelningar på en liten scen till individer som sitter som stora bossar på stora företag, detta finns på alla nivåer. Vissa människor kastar kepsen efter vinnaren. Egentligen har det att göra med våra handlingar gentemot vår värld. Öven när jeg drar mig unga mycket kommer det mörka perioder.
När det händer är det för att jag har Maron, hunden. Jag tvivlar på att jag skulle ha överlevt utan honom. Jag går på promenader på grund av honom. Under dessa perioder, när jag är sjuk och som ett moln, är jag också mest kreativ när det kommer till musik. Vid det laget börjar texterna och musiken bubbla upp.
En dag för fyrtio år sedan stod du utanför gamla Riche på Östermalm. Där träffade man hockeyspelaren Stefan “Myran” Gustavsson, och ishallen byggdes. Hur gammal var du då?– Jag ville bara nämna att han följde med mig på båtturen när jag skulle återvända till Sollentuna. Jag tror vi åkte till Gröna Lund. På den tiden förlitade vi oss mycket på Djurgården. Det var ett bra disco där.
Ja, han tittar aldrig på det, han tittar på sport. Är det kommer att kontrollera hockeymatcher. Sedan börjar han springa runt på gräsmattan framför tv:n. Det är väldigt spännande att se honom i matchen. Det är jag som sköter om vardagsstädningen, det dagliga, när det gäller städningen. När det kommer till garage och garderobers är myran däremot en jätte. När han verkligen kommer ner till brasssticks, när han verkligen drar en Vlad för sitt namn, (skratt).
“Vi är självständiga,” jag tror, men det kan vara en fråga sig. Det är något jag tror på. Ingen är en huvudman på andra sidan. Jag skulle aldrig klara av att ha någon som tyngde mig för mycket. Det gjorde han inte heller.
Ja, när vi blev föräldrar. Då blev det åtminstone allvarligare. Självklart har vi haft tuffa tider. Du hanterar ekonomi och barn, dina föräldrar är sjuka och du går igenom dödsdömen som påverkar din relation. Enligt flera gäster bara “är” man med varandra.
Sedan är vi rejält oromanistiska, för då är det bara att ta sig igenom de tuffa tiderna. Livet är inte en konstant champagnefrost, det är så det är. Det finns en styrka med att leva länge ihop, men jag kan bara tycka att livet är ganska tufft. Ingen förväntar sig att varandra ska vara både stora och små.
Uppträder du fortfarande som sångare på heltid, 38 år efter uppbrottet med Lili & Susie, eller säljer du hamburgare på McDonald’s på lediga dagar? Ja, absolut, men kärleken för musik och publiken är törre än alla utsugare till människor som lovar runt och håller tunt.
– Jag är inte typen som tror på övernaturliga fenomen här och där, men jag vill ändå tro att det finns någon form av fortsättning efter det här livet. Då och då har det hänt saker som jag skulle vilja se hända. När Inga gick bort, min mamma, kommer jag att vara där. Hurrigan hade jeg en blomma som henne hade fått, och då… Det var inte säsong för henne att åka, men dagen efter att vi hade tagit henne till Södersjukhuset, medan vi satt där och spelade hennes favoritlåt, kom blomman ut. Jag vill att det ska se ut som en fin touch.
Det var kul att spotta gamla munnar i munnen. Det betytade mig mycket att vi fick återse platser. Till exempel Vårt Vårholma i Stockholms Skärgård, där vi växte upp med så mycket kärlek och glädje. Det som var utmanande under inspelningarna var att jag hade en sådan inflammation i benen att det var jobbigt för mig att gå, jag hade väldigt ont. Jag fick mycket värktabletter, härliga kortisonsprutor och sugated ledvätska från knäna för att klara av inspelningarna. Som att jag hade cement i knäna kändes det.
Nej, det är mycket bättre nu. En vardag utan värktabletter är nöjd och tacksam för jag. Däremot saknar jag min pjäxträning och längtar efter dagen då jag kan ge mig ut på en löprunda utan smärta. Och våra är lika glupska. Det är ett ställe på Karlaplan där vi brukar träffas på Karla Café. Där använder vi ofta en mängd olika skatter.
80-talet var en vagn. Både jag och min syster eskorterades av ett stort antal soldater, kanske i Sverige. En sån grym fest det blev. Allt som kunde hända hände när människor svärmade på scenen och rullade över tjurar. Jag kände själv känslan av att folk bar sina K-pistar. Plötsligt dök systern upp i en bandvagn. Helt svart blev det. Kabeln var kapad.
Örsfesten var när vi spelade. Alla hade så roligt när kungen dansade och allt gick bra på dansgolvet. Det här är de absolut bästa festerna jag varit med på, sade kung efteråt. Ja, och hon var tydlig med att de skulle gå och gå då. Silvia var mycket trevlig, det var också kung. Är du medveten om att Carl Philip har varit en del av vår fanklubb? Han gillar oss fortfarande att vi har spelat för honom. Han hade publiken i sina händer och det var fantastiskt.
