Parisa Liljestrand Längd – Kulturminister Parisa Liljestrand deltar i ett möte i Utbildnings-, kultur- och idrottsdepartementet (UUKI). Dagordningen innehåller ett antal frågor relaterade till utbildning och ungdom, inklusive en om storleken på de europeiska mediemarknaderna.
Principen om en armlängds separation mellan politiskt och kulturellt innehåll är en av de frågor som regeringen har lyft fram som särskilt viktiga inom kulturpolitiken. En vanlig missuppfattning om armlängds avstånd är att politik bara handlar om form och struktur, och inte substans. eller estetiska överväganden. Parisa Liljestrand håller med om karaktäristiken.
Hon proklamerade: “Kulturen måste frigöras.”Frågan om kulturell frihet och principen om icke-inblandning mellan politik och kulturellt innehåll har debatterats hett de senaste åren. Det har framförts oro över frågans relevans.
Sverigedemokraternas toppkulturhök, Alexander Christiansson, har sagt att människor ska ha rätten och ansvaret att välja vilken sorts kultur som ska finansieras med skatter.Sveriges demokratiska politiker har också försökt stoppa skattefinansierade kulturaktiviteter de inte uppskattar, som en sommarkväll med dragföreställningar i Kalmars folkbibliotek.
Men kulturministern insisterar på att politiker inte ska bädda in sig i kulturyttringar.Nej, men då håller man inte en armlängds ställning. Och det är avgörande att det fortsätter, inte bara på nationell nivå utan även på regional och kommunal nivå. Varje gång någon försöker kika in i en kultur och bestämma vad som hör dit, sätts begränsningar på vad som gör oss fria och demokratiska.
Jag är verkligen kompromisslös vid det här laget. När det gäller kulturens frihet fungerar vårt gemensamma Tidöavtal som ett bindande avtal. Där hittar du representanter från alla håll som hjälpte till att förmedla affären. Vi har alla skrivit på för att leva upp till dessa standarder, och reglerna för att göra det finns redan på plats.
Förväntningar på en kulturminister
Den nuvarande förvaltningen har ökat anslagen till kulturprogram med 1,1 miljoner dollar. Utrotningen av åtgärder för pandemiberedskap är den mest angelägna frågan. det här är ett stöd som många tror behövs i desperat nuförtiden. Vissa kulturproducenter har inte lyckats vinna tillbaka sin publik sedan pandemin, och vi har också sett skenande priser.
Parisa Liljestrand menar dock att regeringen har fattat rätt beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.Kulturministerns pressekreterare Karin Svanborg Sjövall bidrog nyligen med en artikel i den svenska tidningen Axess under rubriken “Dags att tänka nytt”.
Hon skriver bland annat om ett “svällande kulturbyrkrati ute på landet, där strategier och kulturplaner är idisslas till ett för mig inte uppenbar nytta. Det finns mycket plats att parkera rumpan på. Tydligen har Parisa Liljestrand börjat stå upp. Enligt henne har många beslut lagts på is sedan förra administrationen.
Det är viktigt att fatta beslut snabbt, stå upp för det man tror på och se till att saker och ting inte fastnar i byråkratin, säger hon och tillägger att antalet myndigheter under Kulturavdelningen borde växa. Hennes avdelning kommer att titta närmare på detta eftersom det ökar risken för att pengar stjäls.
Kulturkanon
Regeringen har föreslagit att Sverige ska inrätta en kulturkanon, som kan ses som en lagkod eller en beskrivning av vad som är allmänt accepterat som svensk kultur. I det så kallade Tidöavtalet har man nått samsyn mellan regeringspartierna och samlingspartiet Sverigedemokraterna om inrättandet av en “fristende expertkommitté” för att utarbeta en svensk kulturkanon.
Men ingen av de kulturella intresseorganisationerna, som författarskrået, konstnärsgillet, manusförfattargillet eller manusförfattargillet, har skrivit en kulturkanon under en upprop MOT. Till och med Svenska Akademien har sagt att den inte har några planer på att bidra till en kulturkanon.
Parisa Liljestrand är förvånad över konkurrensen, men hon vet att det verkliga arbetet bara är i ett tidigt skede. I en intervju med SVT skröt nya kulturministern Parisa Liljestrand (M) att hon dessutom är en “litteraturvetare i grund och botten”. till sin formella utbildning. Men enligt hennes egen definition från Uppsala universitet saknar Liljestrand ett litteraturtest.
Liljestrand sa till Kulturnyheterna att formuleringen var olycklig.Parisa Liljestrand har lett Vallentuna kommunfullmäktige sedan 2015, men hon har ingen erfarenhet av kulturpolitik utöver vad hon har lärt sig på lokal nivå, enligt hennes eget medgivande.
Trots detta lyfte hon fram sin bakgrund som litteraturvetare i en intervju med Kulturnyheterna.
Jag har ingen erfarenhet av kulturpolitik för tillfället, men jag har jobbat med kulturfrågor på kommunal nivå och i mitt yrke.
Jag tycker att det är viktigt att ha ett kandidatprov, att ha skrivit en uppsats och att ha läst mer än bara en översiktskurs. Du skulle inte kalla dig statistiker om du gick en A-kurs i ämnet, som de Gregorio uttrycker det.Enligt Josefin de Gregorio handlar det också om ett särskilt sätt att värdera kultur.
Varningsklockorna talar om för mig att kultur inte är något man behöver studera länge eller att det inte finns någon tyngd i den.Biträdande kulturminister Parisa Liljestrand tackade Ulf Kristersson för hans fråga direkt. Hon säger till P1 Kultur att hon är överlycklig över att ha kulturavdelningen.
När hon först kom till Sverige som utlänning fann hon att förståelse för den lokala kulturen var avgörande för att anpassa sig till sitt nya hem. Jämfört med befintlig litteratur. Och kulturministern har en soft spot för böcker som “ger henne en känsla”, som Jostein Gaarders Sofies Värld.
Hela kulturministerns introduktion fungerar som en nästan perfekt introduktion till den kulturella kanon som många tror är den enda kulturellt betydelsefulla struktur som ska färdigställas under de närmaste åren. Där handlar det om att integrera de olika radierna.
Enligt Karin Pettersson, kulturredaktör på Aftonbladet, har de senaste fyra åren varit “förlorade år” för svensk kulturpolitik.Expressen Kulturs Anna Gullberg gör vad som kan beskrivas som ett hovreportage från de braksvenniga tassemarkörerna som är kulturministerns nyradlade Facebooksida.Den ärliga bilden av nya kulturministern” lyder rubriken till texten om en “en vanlis frn Vallentuna” som ger mig absolut inte ntt.
Kristerssons navelporträtt
Liljestrand har nyligen låtit måla ett porträtt av henne av Ulf Kristersson. Spännande. Tävlingar i crossfit. Jaha.En solid grund krävs för att uppfylla alla krav. Där kanske crossfit kommer in, funderar Gullberg. En tredelad berättelse i den svenska tidningen Damtida.
Åh, jag ser nu. Ordern från Redan Magdalena Anderssons regering var att ta plats på bänken. Annika Strandhäll utsågs till miljöminister inte för att hon är klimatskeptiker utan för att hon är en stark ledare. Ulf Kristerssons regering är mer genomförbar än osannolik.
Nu, trots att SD har rodret, måste Hans ministrar sitta kvar på samma bänk. Du kommer att få en “miljöminister” utan någon miljöavdelning eller en “minister för bipartisan relationer” som erkänner sin egen inkompetens.
För att ha hanterat SD:s krav
Parisa Liljestrands uppdrag är att hantera kraven från Sveriges liberaler, som bland annat innebär att lägga ner Radiohuset och skära ned anslagen till organisationer som vågar kritisera regeringen. Men också allt grusade förhoppningar om en robust Public Service och armlängds ställning inom den folkpolitiska rörelsen.
Ett ramaskri från regeringens två kvarvarande partier över kulturpolitik som faktiskt inte fungerar ihop.Ulf Kristersson har aldrig tolererat någon med ett “befängt” intresse för kultur. Han vill ha ett balanserat liv. Ironiskt nog är hon där för att göra som statsministern säger, trots hennes anspråk på att vara kulturminister för medborgarna.
Som ett resultat finns det inte mycket för oss att göra på den kulturella fronten.Kulturministern har en svag punkt för ett band hon träffade när hon var statsminister, Kent, och ett konstverk hon köpte i Europa. Och hon anser Ruben stlunds Triangle of Sadness, som han vann priset för bästa regissör på filmfestivalen i Cannes, för att vara en roman.
Innan hon kan förklara hur eller varför måste all kulturpolitik prövas samtidigt som ett resultat kommer vi att tvingas lyssna medan några folkdeltagare – en röd-faran-röd Edward Blom och Expressens kulturchef Victor Malm – engagerar sig i en svagsint-kultkanondebatt.
Tappa kulturella normer ur sikte
Tillåt mig att tillfälligt lägga åt sidan min invanda känsla av kulturell överlägsenhet för att säga att en arbetsplatsomorganisation varken är problemet eller lösningen.Samtidigt som alla är fixerade vid ordet “kulturkanon” kan vi läsa i Tidöavtalet att “ytterligare steg måste tas” för att ändra finansieringen av utbildning för allmänheten. Mycket av den kulturella väckelsen i Sverige, särskilt i dess mindre regioner, härrör från folkbildningsrörelsen.
Sverigedemokraternas syn på Studentkåren är att de är socialister. DN rapporterade 2019 om hur SD, som största parti i Hässleholm, hade propsat för slarvigt kommunalt stöd och fått med sig det borgerliga styret.Som ett resultat av bokningsgäster med anknytning till komikern Anton Magnusson har vi även beslutat att dra ner på våra bidrag till Perrong 23:s kulturhus.
