Pontus Winnberg Familj – Amason är bandet som Amanda Bergman och hennes man, Petter Winnberg, har bildat. Deras miljövänliga användning av gräsklippare är en parallell till deras framgångsrika musikaliska karriär. De bjuder in pop-Sverige och allmänheten till privata uppträdanden i sina hem under sommaren.
Vad tycker Flora och Ivar, 5 och 3 år, om möjligheten att få några av Sveriges största musiker att uppträda i sin bakgård? Grammisgala i Stockholm, röda mattan och mingel med Sveriges konstnärliga elit — allt på en dag.
Dagen efter är de hemma i Dalarna med sina 10 höns, 30 fåglar, 150 hones, 2 katter, 2 hus, 8 tunnland mark och 60 tunnland hö. Amanda Bergman säger till sin mamma över telefon: “Ha, det finns stora kontraster, men det finns också likheter.”
I praktiken är kontrasterna stora: att vara en bonde innebär till exempel att vistas på samma plats så mycket som möjligt, samtidigt som konstnärens liv är en mer nomadisk tillvaro. Men det finns likheter också! Funderar på en skivomslagsdesign eller vad som ska gå i vilka fickor är kreativt på sitt sätt.
Du har sagt att när du sr på din ker så gör du faktiskt viktigare arbete än när du skriver en kärleksballad, så berätta om det! Jag kan inte säga säkert om det är det, men det känns så. Att arbeta med naturen, djuren och marknaden är så påtagligt och icke-digitalt att det bara kan bli en nisch i ett allt mer digitaliserat samhälle.
Något unikt med att agera i livets mest grundläggande aspekter. Jag älskar musik och skulle aldrig kunna ge upp den om jag försökte, men det är inte därför jag sattes på denna jord. Jag vill vara ansvarig för vår korta tid på jorden. Eller, åtminstone, jag vill känna att jag försökte.
Amanda verkar antyda att de två är relaterade till varandra. Efter en lång dag på labbet är det skönt att koppla av med några enkla uppgifter. Mata djuren. Stoppa in en pil i en strumpa. Du kan ägna flera år åt att arbeta på en skida och aldrig avsluta den.
När du är redo kan du stuva undan dina bekymmer här. Att arbeta i musikbranschen innebär att ständigt stå i centrum för uppmärksamheten från olika håll. Det är mycket att tänka på: “Vem kommer att gilla det här?” Därför är det också riktigt trevligt för mig att vara här. Jag gör det jag vill göra. Det är tröstande att veta att ingen tänker tänka på vad jag gör idag.
Det verkar så löjligt att ens försöka. Båda dessa spel behöver hundra procent av din uppmärksamhet för att spelas bra, och när den tiden kommer kan du vara säker på att det kommer att finnas timmar av “Hur fan tänkte vi?” Både jag och Petter är fruktälskande, tigerälskande hanar, säger Amanda, men hon håller med.
Om vi hade vetat hur svårt det skulle vara att sköta en trädgård, spela musik och uppfostra barn på en gång, hade vi aldrig försökt. Det visade sig att vi inte hade en aning om vad vi gav oss in på! Amanda och Petter hade idén att de kanske skulle prova på att vara bönder i ett år. De skulle inte köpa några djur, dekorera om eller klaga så mycket. Det minsta. 2016 planerade de att göra en provkörning på storgården i södra Dalarna.
Ungefär fem månader innan dottern Flora föddes flyttade paret in i 1860-talets gods som kallas Näckenbäck. Amanda, Petter, Flora, 5, och Ivar, 3, utgör dagens inkarnation av familjen. De leder en ekologiskt sund markanvändning där minimal markstörning och biologisk mångfald prioriteras. Amanda är en lokal, som har vuxit upp i närliggande Gagnef.
Enligt min mening är det en bra idé att utveckla landet. Man lär sig att ta ansvar, att arbeta med sin kropp och att ge en hand. Ens beroende av andra på landsbygden är annorlunda än i en stad. Här lärs det ut hjälpsamhet och vänlighet på hög nivå.
Det är roligt för dem att döda djur. En tråkig plantage. Vår lilla flicka är ganska självständig och kapabel. Amanda säger, “Vi har många får, och hon fattar sina egna beslut om vilka som ska få mjölk,” men hon verkar också vara ovillig att låta henne vara tjusig.
Att arbeta på en plantskola är fem procent magi och harmoni. Hon säger sakligt: ”Resten är slitage.” Det är inte lätt att bara hoppa in i en bil och köra från punkt A till punkt B. Början var enklare; vi kunde ha selt med dem. Men nu har de andra behov och vill kommunicera med oss föräldrar.
Så nu ska vi försöka dela upp det mer och prioritera att vara där när de är hemma. Stora masker, enorma koi och andra ljusa färger är säkert möjliga, ja, annars är det en bluff. För att växa sig större är så otroligt härligt… men jag klarar mig utan en bebisdocka och hon fortsätter.
Mer bekvämt. – Mer i närheten. Det är nog det vanligaste svaret, eller hur? Och det är bra för det är så svårt att komma nära. Det ligger i människans natur att vilja ha trygghet och närhet som sin grund, men det är uppenbarligen omöjligt att alltid ha det så. Jag försöker påminna mig själv ofta om att det inte är meningen att mina barn ska ha idealiska föräldrar.
I sommar planerar Amanda och Petter att vara värd för en konsert på sin bakgård under konceptet Rockbonden och bjuda in sina artistvänner från Näckenbäck. Några av artisterna som kommer att uppträda hemma är Moonica Mac, MOR och David Ritschard. Det finns 200 biljetter tillgängliga för varje föreställning.
De tycker att det är ganska mystiskt. De är vilse i en skara människor. Det finns alltid folk här – någon som jobbar, någon som kommer förbi för att bidra till showen. Jag tror att barn tycker att det är spännande att det här händer. Om jag och Petter inte leker för mycket tillsammans så faller det isär.
De är inte tokiga för att de föreställer sig oss i den delen. Så när vi går in i arbetskraften som musiker blir det frustrerande för dem på något sätt. De vet inte hur de ska reagera på samma sätt, och de tycker antingen att det känns fel eller vill floppa på scenen och bränna sig. De behöver fortfarande fysisk närhet för säkerheten, så vi sparar ihop för att hålla våra egna konserter i våra egna hem om några år.
Och det känns som ett bra slut. Det är sant att jag har övat på hur man gör ett barn oroligt innan vi går upp på scenen om cirka tjugo minuter. Bara en bok, eller hur? Barn känner påfrestningen och de kan inte sova som ett resultat.
Ja, vi gör musik för att tjäna pengar att sätta in i trädgården. Finansieringen av en bättre och miljövänligare samaskin bör ha högsta prioritet. Medlen ska också gå till bevarandet av ett fossilfritt bränsle, frön, djur och honungsbisamhällen.
Har du några förslag eller idéer för dem som inte bor på en gård eller i ett väldigt lantligt område men ändå vill att deras barn ska utveckla positiva relationer med djur och naturen? Även om det bara är på balkongen eller i fontänen så tycker jag att det skulle vara trevligt att odla en liten farmor. Tomaten finns inte bara i affären, du vet. Vi kan höra dem; allt som krävs är lite tid, ansträngning och land. Jag tycker att det är viktigt att lära barn ansvar genom att låta dem ta hand om ett husdjur eller ett husdjur.
Mer information och biljetter till Rockbondens sommarkonserter hittar du på denna sida. Matilda Boza, TV4, födde nyligen. Samtidigt har flera av hennes närmaste vänner också bildat familj och hon ser det som en stor lycka att ha vänner som är i samma skede i livet som hon.
Mitt bästa råd är att skaffa barn samtidigt som dina vänner. Hon är van vid att posera för kamerorna, men att ta en bild med sin bebis är något helt nytt. Ben, Matilda Bozas son, är tre månader gammal när hans mamma fotograferas med honom på ett hotellrum i Stockholm. Matilda är orolig, men ingen märker det. Hennes händer är stadiga och hon fyller rummet med glad energi. Medan Matilda fixar håret och sminket sitter pappa Jonathan och sonen Ben i knäet bredvid.
Bebisen Ben är van vid att ha koll när saker händer. Innan jag fick barn pratade Jonathan och jag om hur vi ville fortsätta leva våra sociala liv på samma sätt som tidigare. Vi har också varit värd för och deltagit i flera middagsfester och fester.
Det fungerar riktigt bra. Sedan måste vi göra några seriösa justeringar så att Ben kan äta, sova och känna sig trygg. Matilda förklarar hur mycket av den sociala scenen som har flyttats från puben till kompisgängets många hem i hjärtat av Stockholm. Att något började under kaoset.
Vi insåg hur mycket vi tyckte om att umgås när vi började äta hemma istället för att äta ute. Det var skönt att känna sig mer hemma och ha ett mer privat samtal. Så att ha barn gör inte livet tråkigt?Åtminstone förväntade jag mig att mitt liv skulle vara mer typiskt än det faktiskt är.
Detta innebär mycket extraarbete och anpassningsstrategier när man har att göra med honom. Men eftersom det är så många människor i samma grupp som har gjort samma resa år efter år, har det blivit normen att fortsätta med livet som vanligt.
