Magnus Uggla Sjuk – Magnus Uggla, 64, lades in på sjukhus i januari 2018 efter att ha fått diagnosen Horners syndrom. Enligt NHS i England visar sig en sällsynt ögonsjukdom när synnerven är skadad. Enligt NHS kan en diagnos resultera i sammandragna pupiller och hängande ögonlock.
På grund av sjukdom kunde artisten inte repetera, därför tvingades han uppträda i uppsättningen av “My Fair Lady” på Stockholms stadsteaters kulturhus. Det tog flera månader innan han hade återhämtat sig tillräckligt för att återgå till arbetet. Han sa i mars förra året på sociala medier, “Jag fick precis den glada nyheten att min dissektion, mitt problem med ögat är mycket bättre.”
Artisternas osäkerhet leder fram till “Så mycket bättre”
Året därpå satte han upp en föreställning på Göta Lejon som hette “Varning på stan nu mr kung i baren illa igen.” Revyn var en sammanställning av artistens största hits. Jag har läst mycket och läst om, men det har alltid varit helt nytt skrivande.
Allmänheten är arg på dig. Jag har varit som en hunds avundsjuka och bara lyssnat på nyskrivna brev. Han har tidigare sagt i TV4:s “Nyhetsmorgon” att man aldrig vet hur länge man kommer att kunna sitta kvar, och att någon gång i livet är det dags.
Det är ett “lite jobbigt” om du frågar Magnus Ugglas.
Och nu kommer han att delta i “Så mycket bättre” för dess kommande jubileumssäsong, vilket har fått honom att undra hur det kommer att gå. Det är spännande – och lite jobb också. Jag har lagt ner mycket tid och kraft på att göra de här tolkningarna och ingen vet hur det kommer att bli, säger Magnus Uggla.Han tycker nu också att det nya upplägget är lite avskräckande. Han inser att det kommer att bli utmanande att etablera nya relationer när miljön är mer övergående.
Jag håller verkligen inte koll på den delen av situationen. Detta är svårt att uttrycka. Mer förändring är i horisonten, men i den här takten lär ingen någonsin känna någon på riktigt. Han har känt Petter och Miss Li ett tag nu, men han kommer säkerligen att få många nya vänner. Jag känner inte igen alla.
Strömstedt och Orup är de enda jag känner till. Men Ebbot är en stilig mördare. Magnus Uggla sa: ”Jag ser fram emot att träffa honom.” När det rivaliserande danska gänget Dödspatrullens gärningsmännen avrättades i danska domstolar blev situationen spänd. Två 17-åringar fick sammanlagt 20 års fängelse; i Sverige skulle de bara ha fått fyra års ungdomsfängelse.
Tidigare hade Danmark mest använts som ett extremt exempel i debatten, en mörk bakgrund mot vilken den svenska uppriktigheten kunde ligga. Svenska kraftmäklare började dock färja över sundet efter helgerna för att studera det danska förhållningssättet till sociala frågor.
Vadet som Ulf Kristersson hade med sig hem sade: “Dansk straff för svensk brott.” Men fem år efter Köpenhamnsmassakern har politikerna fortfarande misslyckats med att lära sig en avgörande danskläxa: hur polisen fångade mördarna.
Terroriserade 13-åringar, döda mödrar och barnsoldater höll sig i bunkern. Gängvöldet har nått en ny nivå av brutalitet och intensitet de senaste veckorna. Sverige har dock länge lidit av Europas värsta skjutvapenvöld. Så varför har inte den svenska polisen fått de bästa verktygen för att hantera detta problem? Brittiska politiker tjatar ofta på hur okoordinerad den svenska polisen är i sin kamp mot det grå hotet.
Polisen kan faktiskt följa misstänkta gängmedlemmar genom övervakningskameror i länder med mycket högre gängmordsfrekvens. Svensk polis tvingas ofta manuellt hämta filmer i efterhand, vilket riskerar att skadas i processen. Polisen i Sverige kan bara släppa bilder från trafikkameror om grova brott har begåtts.
När jag frågade en engelsk polis varför vi inte kunde använda trängselskattekamerorna för att göra stickprov på fordon var han helt obekymrad. Ni registrerar medborgare för att driva in skatter, men inte för att förhindra mord. Där sticker vi ut, säger Erik Nord, chef för polisens region västra utredningsenhet.
Med tiden kommer den svenska polisen att få tillgång till allt fler verktyg. Under den senaste veckan röstade det kungliga danska parlamentet till exempel för att stödja en lag som tillåter avlyssning och kameraövervakning även i förebyggande syfte. Excellent.
Kriminologen Manne Gerell från Malmö högskola menar dock att detta tillvägagångssätt är resurskrävande och därmed endast tillämpligt i ett begränsat antal scenarier. Istället för att fokusera på våld förespråkar han tekniska och lagstiftningsmässiga lösningar. Han menar att frågan om huruvida intrånget i integriteten är värdefullt eller inte är en fråga för det politiska systemet att avgöra.
Artificiell intelligens (AI) i kombination med förbättrad kamerabehandling kan vara ett steg i rätt riktning. Det skulle vara enkelt att låta ett datorprogram skanna området efter kameror när ett brott anmäls, och sedan sammanställa ett tvåminutersklipp av vad den anser vara bevis för ett brott som automatiskt skickas till polisen.
Gerell hävdar att sådan teknik redan finns. Ett program för visuell igenkänning skulle kunna användas för att identifiera en felidentifierad griftsman i bilderna. Nuförtiden laddar människor upp sådana bilder på internet i hopp om att en annan brottsbekämpande myndighet skulle kunna identifiera de avbildade personerna.
Artificiell intelligens kan också användas för att dechiffrera krypterade meddelanden i jakt på mönster. Omkring femtio miljoner svenska meddelanden finns enbart i det krypterade innehållet i Encrochat, Anon och Sky. Polisstyrkan är inte i närheten av att kunna använda allt material med de manuella tekniker som finns idag.
Ett annat exempel är automatisk registreringsskylt (ANPR). Det var på grund av dessa höghastighetskameror som den danska polisen snabbt kunde samla de gärningsmän som gömt sig i deras gömställ efter morden i Köpenhamn.
Nya svenska polisbilar har sedan några år tillbaka ANPR-kameror installerade ombord. Avsaknaden av ordentlig uppbackning hindrar dock polisen från att använda dem till annat än strikt begränsade operationer.
Och trots att polisen redan 2019 varnade för att ett beroende av sådan teknik skulle kunna göra Sverige mer attraktivt för organiserad brottslighet, har inga åtgärder vidtagits för att ändra lagen.
Erik Nord, polis i västra landet, tror att spjutspetsteknik kan bidra till att minka året skjutningar. Idag satte vi fälliga stopp för vört femte gängmord. De unga som ansvarar för detta planarar att bryta sig loss. Om oddsen vore desamma, sager han, skulle det inte vara lika tilltalende.
Priset för att ge poliskåren överlägsen teknik och ytterligare verktyg är naturligt kopplat till ärlighet och pålitlighet. Jag är övertygad om att det är värt det, särskilt med tanke på vldsvg som just nu sveper över Sverige. Som den senaste veckan har visat är kostnaden för passivitet mot gängen redan ganska hög.
Och det finns inget som tyder på att den nuvarande krisen med mordiska tonåringar, deras medbrottslingar och bombdöden av oskyldiga människor varje dag och natt är på väg att upphöra. Det har potential att gå ännu värre. För att förhindra att våldet blir ännu allvarligare är det avgörande att implementera kraftfullare verktyg.
Eftersom det är så svårt att knäcka krypterade kommunikationssystem krävde inga debattörer att 12-åriga Adrianas mördare skulle försättas på fri fot. Advokatsamfundet har använt bevis från Encrochat i sina disciplinära förfaranden för att avskeda advokater som samarbetar med gänget.
Den svenska rättsbalken behöver nu också mer av det pragmatiska förhållningssättet. Polisstyrkan borde få genomföra mer av samma metoder som deras västeuropeiska motsvarigheter använder. Bilder tagna på platsen visar att en av bilarna är allvarligt skadad. Den andra bilens frontparti har manglats till oigenkännlighet.En teknisk undersökning har inletts och båda broarna har tagits till bevis, skriver svensk polis på sin hemsida.
Sedan ett dödsfall den 6 september i Istanbul har dödstalen i Stockholm skjutit i höjden. Efter händelsen i Turkiet greps fem svenska medborgare för scottlossing på ett stadskafé. Expressens Kim Malmgren rapporterade tidigare om splittringen i det kriminella nätverket Foxtrot som misstänks ha lett till döden i Istanbul. Det har varit känt sedan en tid tillbaka att chefen för nätverket, Rawa “Kurdiska räven” Majid, för närvarande är bosatt i landet.
Det har varit skottlossningar i Stockholmsområdet varje dag sedan dödsfallet. En kvinna i sextioårsåldern, mamma till “Jordgubben” (som egentligen heter Ismail Abdo), har bland annat mördats. Han låg faktiskt bakom en av gafflarna i schismen som nyligen har dykt upp i gänget. Alla i Sverige som stöttar Rawa Majid, som hoppar framför en pil åt honom, eller som köper droger av honom, leker med döden, som en kella inifra från Abdo-phalange sa till Expressen.
Abdullah Janabi var kopplad till ett kriminellt nätverk som hade kopplats till Rawa Majid, och han var själv en dömd brottsling. Hemma stöttar hans familj honom i hans strävan efter sina mål. För Abdullah Janabis var hans son mer lik sin bästa vän.
Han hävdar att hans son frekvent besökt Stockholm men att inget speciellt av denna kväll sticker ut för honom. Han tillbringade dagen hemma, och hans familj såg hans död som en välsignelse i förklädd. 17-åringen blev dock avstängd från ringen på grund av upprepade narkotikabrott och våldsamt motstånd.
Det finns fortfarande obesvarade frågor om hur man ska lösa den pågående gängkonflikten. Han brukade umgås med vänner, men hans familj och jag tror inte att han hade någon som skulle önska honom illa.
