Fanny Roos Pojkvän – Fanny Roos, 28, och Daniel Sthl, 30, har varsitt EM-silver i ryggsäcken för sina prestationer på meritlistan.Båda har tränat under ledning av Vésteinn Hafsteinsson, men nu när han har återvänt till hemlandet Island reser Sthl och Roos istället till Malmö för att jobba med Staffan Jönsson.
Stjärnduon är dock mer än bara gymråttor. Fannys CV är fläckfritt när det bedöms efter hennes många prestationer och utmärkelser.2013 satte hon nytt juniorrekord med ett språng på 15,57 meter.Hon har vunnit varenda SM-titel i samlingen sedan 2014, och hon bytte lag fem gånger under den tiden, från Ljungby FIK till Atleticum Växjö SK och sedan, återigen, till Malmö Al.
2018, när hon tävlade i La Jolla, Kalifornien, slog hon inte bara sitt eget rekord, utan även det 29 år gamla nordiska rekordet. Det gör henne hela 18,68 fot lång! Efter två dagar klättrade hon till toppen med en 19-meters stöt. Fanny Roos vilar just nu hemma innan hon flyger ut till Qatar för kommande VM.
Fanny Roos, hemmahörande i Ljungby, har haft en rekordstor säsong och fångat en mängd fiskar som alla mäter under 19 meter. Och den kom äntligen på tisdagen när kulan flög över 19 fot (6,01 meter).Med sitt nya svenska rekord i handen kan hon träna hemma i Växjö och det tänker hon göra.
Hör henne beskriva känslorna och formerna i spelaren ovanför dig. Jag är inte säker på om det jag delar med dig har någon relevans överhuvudtaget. Trädgårdsliv och inredning livar upp pausen. Ibland tar jag upp ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och bjuder in en slumpmässig internetfrämling att lyssna på.
En sak jag vet med säkerhet är att jag vill att allt jag delar ska göra ett intryck samtidigt som jag lämnar något osagt.Jag vill känna saker och förändra dem.Jag vill göra vårt samhälle till en lyckligare plats att leva på. För att kunna hjälpa en annan person kanske man måste dela med sig av något som gör dem väldigt obekväma.
Om mina svårvunna erfarenheter kan hjälpa och uppmuntra andra människor, då är det värt varje sekund av min tid att dela mitt liv med dem.Att jag sov igenom mitt larm så att jag kunde ställa mig upp och prata om rakryggad långt in i ledarskapets framtid gör att jag har en personlig vendetta mot dig och alla andra som just nu upplever samma misär.
Jag skulle vilja dela med mig av några detaljer om mina förlorade år, men jag är inte säker på vad som är lämpligt att avslöja just nu.Är det lämpligt att berätta att när jag var 16 år gammal tvingade min förövare mig att stoppa ner mitt huvud i ett badkar fyllt med kallt vatten och insekter, där han sedan stod och kissade över mig.Varm gyllene vätska med en behaglig doft rann ner över mig, mina barn och mina filtar. Extremt slarvigt. riktigt liten. ganska ensam.
Jag minns inte om han tvingade sig själv sexuellt på mig efter detta, men jag minns det här speciella tillfället eftersom det var så traumatiskt. Så oväntat. Så skrämmande.
Jag minns inte heller hur många gånger jag fick panik och sträckte mig efter luft med händerna över huvudet.
Hur ofta har jag “drömt om en annan man” och gått upp ur sängen mitt i natten för att spendera den på den kalla marken i inget annat än mina skor och ett par trosorer. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har tvingats omformulera orden “Du är min kung.” Jag är din slav.
Eller hur många sömnlösa nätter jag offrade för att jag var för utmattad för att hålla ögonen öppna. Jag vet inte hur många gånger jag lät mig vara medvetslös innan slagen slutade pumpa över min kropp.Jag minns inte när jag drog mig ifrån mig själv, men saker och ting fortsatte ändå.
Kanske bara två veckor efter den första kyssningen.
Vi bodde fem år i fem olika lägenheter. Alla hade knivar och svärd utströdda runt sina gångvägar och kökslådor.Aldrig en enda gång fastnade den på dörrhandtaget.Min första riktiga pojkvän kostade mig nästan hela livet.Jag har fortfarande problem med att navigera på gatorna i staden där jag växte upp. Staden och alla i den fick mig att känna mig lite klämd.
Fanny Roos Pojkvän : Daniel Ståhl
Här ska jag ung. När jag berättar för folk om de fem åren jag tillbringade i en mans vld, hur jag glömde allt om säker klbd och hur de kommande fem åren var fulla av värme, blir män upprörda.Jag vet inte hur en “slagen och vldtagen kvinna” ser ut i din värld, men snälla säg att det finns många av dem. Jag kanske borde flytta mina händer framför dina ögon.Du kanske kan hjälpa henne om du slutar göra den där hemska förutsägelsen.
Jag får frågan varför jag inte åkt därifrån så ofta. Det är svårt att förstå hur någon kan “välja” att leva i ett sådant elände.Jag kände att jag var ansvarig så länge jag stod still. Jag var livrädd att han skulle skada mina nära och kära om jag övergav dem. Jag blev manipulerad och totalt lurad att tro att allt dåligt hade med mig att göra. Jag hade fel. Jag trasslade till. sa fel. verkade mätt och gosig. så fel.
Ja, det är lätt att läsa. Men om jag kan hjälpa män att sluta misshandla kvinnor och barn genom att dela med mig av vad jag har lärt mig och genom att använda de digitala verktyg som står till mitt förfogande, kommer det att vara värt det.Och hur ska vi någonsin kunna bygga en stark, förstående och stödjande gemenskap om vi aldrig pratar med varandra om de utmaningar vi står inför.
Ett tjugotal personer i Sverige dödas varje år av sin nuvarande eller tidigare make. Över 400 tusen svenska barn bor hemma med missbruk och psykiska problem. Många barn tycker att semestern är särskilt ansträngande.Ge trygghetens gåva denna semesterperiod.
Om du misstänker att någon försöker göra intrång i din fastighet bör du: 1. Fråga hur du kan hjälpa till. Du kan också bara vrida på nyckeln och gå. Det kan lugna en spänd situation och sätta stopp för våldet.Till varje kvinna eller barn som du håller kärt erbjuder jag en snabb flyktväg. Hjälp till med muttrarna och bultarna för att köra en flygning. Hon kanske tackar nej till erbjudandet och blir arg först, men du kan slå vad om att hon kommer att vara den som ringer sent på kvällen för att få hjälp.
Det finns ett akut behov av att nå ut till unga människor för att bekämpa epidemin och öka medvetenheten om att pandemin redan är på gång, som nämnts ovan.Åldrarna 19–25 år står för 50 % av allt våld i nära relationer. Det vore idealiskt om skolor blev bättre på att identifiera begåvade elever och ge dem möjligheter att lysa, och om det tidigare gjorts investeringar med hänsyn till tillståndet i världens skogar.
Läs den här intervjun i Daily News med Unizons dekanus, Zandra Kanakaris:En relativt lågintensiv konflikt mot halva befolkningen. Det strukturella våldet mot kvinnor och barn beskrivs av Zandra Kanakaris.Det blev allt tydligare att vi behövde rekrytera både outsiders och insiders. Om det finns en chans att hjälpa unga mördare innan de sätter sig in i destruktiva mönster, skulle vi vilja ta det.
Sådär. Det verkar avgörande att diskutera detta före jul. Var verkligen orolig om du är ute just nu.
Jag ska lämna dig med låten jag lyssnar på när jag behöver gråta lite över vad jag förlorat.Det du har gått igenom är otroligt; Jag kan inte fatta hur fruktbart inhemskt det är.
Jag upptäckte detta från en kommentar kvar på Bloggbevakning. Det är både personligt berörande och socialt relevant att du skrivit om mig. Jag hoppas att du har det bra idag (om det går bra), och jag hoppas naivt och optimistiskt att ingen annan ska behöva utvisas för detta eller liknande.
Att det finns män som är kapabla till sådan grymhet mot andra är en bitterljuv verklighet. Tack för ett välskrivet inlägg; Jag kommer se till att läsa resten av din blogg när jag äntligen hittar den. Jag önskar dig lycka och välstånd. Att prata om det är oerhört viktigt. Jag växte upp av en kontrollerande och narcissistisk pappa som misshandlade min mamma och höll hela vår familj i ständig rädsla.
Han avbröt kontakten med sin mamma och ingen gjorde något åt det. Jag är verkligen frustrerad över detta. Det är svårt att få folks uppmärksamhet, så jag anstränger mig för att få andra att gilla och beundra mig. När jag var liten minns jag att jag kände mig väldigt bortskämd. Nu när jag är förälder är min högsta prioritet att se till att min son växer upp och känner sig älskad och trygg.
Samtidigt har jag blivit riktigt deprimerad, och livet är otroligt utmanande, men det är också otroligt roligt. Jag är verkligen lyckligt lottad som har en underbar man som uppmuntrar och stöttar mig, och som till och med hjälpte mig att återknyta kontakten med min pappa. Men jag har fortfarande känslor för honom. Jag är fortfarande irriterad över att han måste stå utanför dörren en gång om dagen.
