Tove Alsterdal Familj –Tove Alsterdal har en låg ålderskänsla. Att fylla 60 beskriver hon själv som en anledning till firande snarare än oro. Och perspektivet bygger inte enbart på att hon skäller ut sin enorma syster som aldrig växte upp med tanke på att hon har varit 58 år sedan snart fem år tillbaka.
Mannen förvandlas till en klok. Jag har blivit mycket mindre hämmad och självmedveten om andras åsikter om mig. Och jag är mer kreativ nu än jag någonsin varit tidigare. Den här prisbelönta romanförfattaren skyndar sig till bokomslagen och väcker frågor om hennes motiv och strategier.
Hennes svepande roman som utspelar sig i dalen med samma namn publicerades i år. Det är en väl undersökt kriminalroman som formar livet som en väg definierad av naturens krafter och resterna av den en gång så blomstrande cannabisindustrin.
Har ett hem i Dale
Hon är väldigt hemmastadd längs dessa sträckor av ngermanälven. Tove Alsterdal flyttade dit sin familj för 20 år sedan för att hennes barn ska få smaka på livet utanför Stockholms stadskärna. Det var inte konstigt att himlen mörknade i norra Sverige på den tiden. Hennes kännetecknande middagsleende har sitt ursprung i Tornedalen; dalen är obekvämt halvvägs mellan de två ytterligheterna – en bra medelväg.
Vidare står det i “Rotvälta” att bostäder i det området är billigast i hela Sverige. I sin andra prisbelönta roman “I tystnaden begravd” (2012) utforskar hon Tornedalen. Romanen handlar om mer än bara mord; den handlar också om nordborna som flyttade till Sovjetunionen på 1930-talet för att skapa ett socialistiskt paradis. Tove Alsterdal arbetar genom att upptäcka en mindre känd berättelse om en plats och sedan utforska den litterär stil inne i de utrymmen som däcket ger.
Underhållande och hjärtevärmande
Hon bestämde sig för just den här däcklayouten eftersom den fungerar bra med de berättelser hon planerar att berätta.Jag funderar på att skriva i den här genren. Det ska bli spännande och underhållande, men en större historia kanske berättas, säger hon.
Jag skulle inte ha nått lika många människor genom en konventionell roman om människorna som reste till Sovjetryssland om jag hade skrivit den. Jag är inte särskilt motiverad av möjligheten att tjäna pengar på mitt skrivande, men jag skulle älska det om så många som möjligt läser mina böcker.
Hon visste från sexton års ålder att hon var förutbestämd att bli författare. Kanske hade din fars karriär någon betydelse för dig själv. Alvar Alsterdal var journalist, romanförfattare och medlem av presskåren i Bonn och London. Tove växte upp med sin mamma, Elsa Bolin, tills hon var tre år, då hennes föräldrar började skilja sig åt. Hon grundade också Sveriges första kvinnorörelse och skrev romaner.
Liza Marklunds bästa vän
Tove bestämde sig för att ge sig in på journalistiken. Hon fick sin utbildning på Kalix folkhögskola där hon träffade och blev vän med Liza Marklund. Hennes nästa stopp var som Marklunds redaktör. Hon skrev för scenen och, överraskande nog, även för filmer.
Hon tillbringade många år som journalist. Hon tyckte om det och fortsätter att tycka om att bedriva forskning i hopp om att avslöja tidigare oberättade historier. Den senaste utvecklingen i hennes skicklighet är att hon nu berättar historier i ett annat format, ett som tillåter mer intrikata vändningar i handlingen än vad hon skulle klara av som en stressad journalist med begränsad utrymme.
Och det är intressant hur när jag först började hitta dem, kom jag närmare sanningen om mänskligheten än när folk bara försöker att snabbt sprida nyheter.Pennan är laddad med pandemier. Tove Alsterdal lägger ner mycket tid på att skriva för sig själv även i vardagliga situationer; det är ingen dramatisk skillnad där. Men tidvattnet vänder för henne också.
Min oförmåga att resa blir allt mer frustrerande eftersom det representerar en så betydande del av vem jag är. Min enda önskan på min förfallodag är att bli vaccinerad. Vi har precis landat i Liseberg efter ett sjuårigt sökande efter vår första sort där. Efter en hektisk vecka med åtta firande, under vilken tid ditt blod förmodligen sprutade av lycka, är det dags att varva ner. De bästa sakerna är korta i ett nostalgiskt elixir.
Det är roligt att prata om musiker som ingen känner. Stå i rampljuset och tillkännage namne: Joe Jackson Jr. på sin cykel. Trollkungen Viggo Jahn, han av de svärtade händerna. Långformad akrobatik utförd av lmhultsborna Asta och Allan Karlberg. Alla på Cabarethallen har sett dem. Ingen tvekan i mitt sinne. Du är namnet på devaerna. Dom är en finländare.
Grymt att träffa den enhjuling ekvilibrist Malte Knapp och den härliga Silea igen. Jag har känt Malte sedan jag var tonåring själv. Han har några år på dig. Historiskt går vi tillbaka en hel del. Han har varit en del av Kiss sedan starten.
Han var med från start när vi båda deltog i Frölunda kulturhus varieté i slutet av 1990-talet.Oj, vad dagen har varit.En mördare har 11 liv på bilden. Nu en 53-årig man. Jag vill ta med min tidsmaskin på en ny resa.Att vara tillbaka på Liseberg kändes som att komma.
Samma människor som delar samma himmel. En mördare har 11 liv på bilden. Nu en 53-årig man. Jag vill ta med min tidsmaskin på en ny resa. Scenografin är ngot jag sparar. Det finns mer att upptäcka i framtidens fluff som kommer att krävas.Låt oss ta ett snack om den store Viggo Jahn. Så, min kompis Max Milton blev inspirerad av. Jag blev rörd av det.
Jag ringer det svarthänta trollet som ska ha Viggo Jahns nummer. Vi har diskuterat möjligheten att jag kan göra det som en hyllning på scenen. Det var otroligt coolt. Jag kan se siffran bra nu. Viggo Jahn tillbringade många säsonger med att uppträda på Cabaréhallen och Chinateatern. Han gick samman med Karl Gerhard. Han var världens bästa troll. Låt oss ta ett snack om den store Viggo Jahn. Så, min kompis Max Milton blev inspirerad av. Jag blev rörd av det.
En tydlig promenad på hundra meter. Bry dig inte om att prata med mig. Koppla av, läs böcker, ta en tupplur, studera, spela piano och ta ett bad. Kanske kan du gå på andra tyska festivaler och se efter när Silea går på isen. Gå ut med hunden. Sätt upp grillen högt. Jag funderar genast på att göra det. Då hoppas jag att vi ses i höst någonstans.
Kulturellt utbyte
Året var 1968 när dörrarna till Cosmic Relaxation Centre Paradiso i en före detta kyrka i Amsterdam först öppnades för allmänheten. En mötesplats för kreativ utforskning; en lekplats, social klubb och kulturellt centrum. David Bowie och Nirvana har båda spelat här, och själva byggnaden har uppnått kultstatus, men i våra dagar regerar Paradiso över hela staden. Instrumentet gjordes av musiker för musiker.
Det är nästan lika många schemalagda konserter på Vega på Vesterbro varje år som det är spelkvällar över hela Skandinavien. Den öppnade 1996, när Köpenhamn var Europas kulturhuvudstad. Vi håller inte dessa nära sammankomster med vänner och familj gratis längre efter pandemin, och i denna tid av störande digitalisering av mänskligt liv kan musikklubbar spela en ännu viktigare roll än de någonsin har gjort tidigare.
Legendens jazzklubb
Ronnie’s, kort för Ronnie Scott’s, har varit ett inslag i Londons Soho sedan 1959 och anses allmänt vara en av de tidigaste platserna för modern jazz och fusion. På sommaren när jag bodde två dörrar ner kunde jag alltid höra tvättbjörnar leta efter mat genom de öppna dörrarna och ner i vår korridor.
Alla som har köpt biljetter i förväg kommer att sitta vid ett reserverat bord så länge spelet pågår. På vanliga kvällar hörs musiker uppträda i baren på övervningen. Intresset avtar aldrig, och jazzen fortsätter att spela under fjärde kvartalet.
Bostons extrema teaterscen
Visualisera Tom Waits som står på en låg scen och håller en handfull guldglitter i händerna ovanför huvudet. Förtrollande. Detta inträffade i Bostons Orpheum Theatre för femtio år sedan, till idag. Generellt sett är en sådan upplevelse värd kostnaden för en resa, kanske till och med en sen biltur tillbaka till New York. Teatern är gammal, men nuförtiden kan du se en mängd olika musiker och artister uppträda där, med eller utan glitter.
Lokala personligheter
Även om de flesta musikställen har en lista med internationella artister, ligger lokala akter sällan långt efter. Där kan du få en känsla av rytmen i en stad eller ett kvarter, samt den musikaliska geografin som har format den. Berlins nattliv har ett rykte om sig att ha en mängd olika musikstilar representerade och en livlig klubbscen.
Byggd i den tidens typiska art nouveau-stil, 1905, öppnade Metropol Theatre and Biograph i Schöneberg. Den här eran är fantastisk. Även på galamiddagar är hela baren lika spänd och festlig som alla andra i Metropol. Trots allt är vi i Berlin, som mest är en samlingsplats för musik med pråliga klubbband.
Bara en kort resa bort ligger Paris, en stad med historiskt rikliga intima uppträdandeplatser för musik och nöje. Operor och vaudevilleföreställningar har satts upp på La Cigales sedan starten som ett cafékonsertkoncept 1887. Efter fyrtio år lade klubben äntligen ihop. Det skulle behöva vara det glada åttiotalet och kräva en översyn av världsberömda nattklubbsarkitekter (paret bakom Les Bains Douches) innan La Cigale återigen myllrade av aktivitet. I juni släpper Jane Birkin en nyutgivning av sin senaste skiva.
