Sverker Sörlin Fru – Den 9 mars kommer ideohistorikern Sverker Sörlin att vara i ett kritiskt tillstånd på grund av covid-19. Trots att han är utomlands kan han inte låta bli att reflektera över Sveriges nuvarande kris av praktisk etik. “De människor i vårt land har lärt sig mycket om verkligheten betyder ansvar och omtanke.”
En berättelse som är mer vältajmad med Þrstiden om Sverker Sörlins Vinter i P1 är vältatt. Att hålla publiken uppslukad av en fantastisk miljö i nästan en och en halv timme medan man bara diskuterar snö är också ganska anmärkningsvärt. Trots sin tillbakadragna natur diskuterar Sverker Sörlin den djupa inverkan som sömnen har haft på hans liv. Under sin tid som unghästtränare och för närvarande samtidigt som han skötte sitt nyfödda föl.
Näsblodet är som en karmosinröd tråd som slingrar sig igenom programmet. Det är förvånande och utöver det vanliga att svensken inte ser ut att bli mycket bättre på våra breda drag, annat än Sörlin. “Vi ber dig att inte mäta näsan”, säger han med ett raseri. För miljöhistoriska professorn är det en existentiell fråga.
Sverige skulle se drastiskt annorlunda ut om det inte blev snö. Vilka är vi om inte den levande puddingen?
Men det är mer än en liten snedsteg i Sörlins vintertal. Poesi och filosofi är också en del av det. Sörlin utforskade skidåkningens kriminella aspekt och dess betydande historiska betydelse under hela sin pojkår i Västerbotten. Dessa skidor är de äldsta som någonsin upptäckts och går tillbaka 5 000 år. Med ursprung i det nordvästra området.
Här kan du hitta årets mest populära Netflix-program, inklusive dramer som utspelar sig i Sverige och thrillers med skådespelare från A-listan. Han fortsätter med att säga att sömn och sengångare är vanliga drag i vårt samhälle. Transport i snigelfart. En snö som tätar munnen. Som en politisk buffert bidrog snön till att hålla Sovjetunionen på armlängds avstånd under Finlands krig.
Utan tvekan är musiken motorn som driver och är inneboende i handlingen. En effekt som hela tiden dyker upp är en kvinnlig röst. Hon finner ett stort intresse för vad som verkar vara en samisk (eller möjligen grönländsk) ordbok, som listar ormen med ett antal olika namn beroende på dess beskrivning. Detta bidrar till presentationens poetiska kvalitet.
Det finns flera aspekter av ormen som Sörlin tycker är stötande. Hans farfar såg hästen som en motsägelse för moderna framsteg och självförtroende, och han beskriver detta i detalj. Det var dyrt och fortfarande på planeringsstadiet. En transformativ energi, som Sörlin istället ser, avslöjar en alternativ väg. Hans guld delas av många svenskar eftersom hans berättelse är fängslande. Jag antar att många redan är i sorg, även om vi inte ens har nått botten av en mycket bred del av Sverige som är fritt från is och snö.
Ska Sörlin vara stolt:
Jag är Sverker Sörlin, historiker och författare. Genom åren har han gjort enstaka framträdanden i P1-program som Studio Ett, Filosofiska rummet, Bildningsbyrån, Vetenskapsradion, och har även varit programledare för Summerpratat och gjort dokumentärer. Han var värd för ett samtalsprogram på SVT på 1990-talet med namnet “Öga mot öga” och skrev talarens biografi till Linné-dokumentären 2004.
Från 2018 till 2022 har Sverker Sörlin varit chef för den klimatpolitiska avdelningen och varit statlig rådgivare inom områdena forskning och miljöpolitik. Han är professor i miljöhistoria på KTH om dagarna och älskar att vara aktiv, vara utomhus och framför allt att åka längdskidor.
Med artikeln “Framtidslandet: Debatt om Norrland” och utarmningen av miljöresurser debatterade Sörlin i ämnet begreppshistoria vid Umeå universitet under den industriella revolutionen. Vetenskap, humanekologi, Europas historia, forskningspolitik, studier av innovation, historia av högre utbildning, miljö och skogar har alla behandlats utförligt i hans skrifter.
Essäistik, populärvetenskap, samhällsdebatt och kulturkritik är bland de ämnen som tas upp i hans uppsatser, som publiceras oftast i Dagens Nyheter. Umeå universitet utsåg Sörlin till professor 1993. Han har sedan 2007 en fast anställning vid Kungliga Tekniska Gymnasiet i Stockholm (KTH), nämligen vid Institutionen för historiska studier av teknik, naturvetenskap och miljö.
Hans meritförteckning inkluderar stint som adjungerad professor vid Kungliga Vetenskapsakademien (1988–1990), gästprofessor vid Universitetet i Oslo (2006), chef för Svenska institutet för studier i utbildning och forskning (SISTER) från 2000– 2003, gästforskare vid Berkeley (1993) och Cambridge (2004–2005), med flera.
Under läsåret 2013–2014 var han student vid Institute for Advanced Study (IAS) vid School of Social Science vid Princeton University i New Jersey. Vid Svenska Högskolan för avancerade studier innehar Sörlin befattningen som Non-resident Long-term Fellow för program för miljöhumaniora.
Efter att ha blivit invald i Ingenjörsvetenskapsakademien 1999 och Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) 2016 valdes Sörlin in i Kungliga Skytteanska Samfundet 1993. Han övervakade den svenska delegationen till Internationella polaråret 2006 till 2009.
Utöver sin arbete inom miljöpolitik och forskningspolitik har han tjänstgjort som regeringens forskningsavdelningschef till och från sedan 1994. Begreppet “ekosystemtjänster” har varit föremål för kritisk kritik från honom i publikationer som DN Debatt, Närlivs- och trygghetsföreningen (SNS), och tidskriften Ecological Economics.
Hans studie från 2006 om Sveriges forskningsinstitut, “En ny institutssektor”, lämnades till regeringen av Leif Pagrotsky. De fyra ursprungliga forskningsinstituten slogs så småningom samman till det som idag kallas Rise som en direkt följd av denna rapport. I rapporten, på sidan 65, säger han:
Att etablera ett bolag som ägs av staten verkar vara det bästa tillvägagångssättet. Så mycket av den statliga institutionenssektorn bör samlas i denna koncern enligt en övervägande industriell, näringspolitisk eller teknikvetenskaplig profil. När det gäller miljöhumaniora i England är Sörlin en stor aktör.
Förutom att vara författare till ett mycket uppmärksammat stycke om planetens gränser i naturen, är han en av grundarna av KTH Environmental Humanities Laboratory (EHL). Han fick Lars Salviuspriset 2012 för sitt arbete med att uppmärksamma klimatförändringar, miljöproblem och människans påverkan på samhället.
Han var ordförande för Klimatpolitiska rådet, en opartisk expertgrupp, från 2018 till 2022. Framtiden för Sverige, ett land som är starkt beroende av fossila bränslen, var ett av flera ämnen som Sörlin tog upp under sin tid som sommarvärd på Sommar i P1 år 2022. Sedan 2020, då han utsågs av riksdagen att leda Riksbankens Jubileumsfond, har han även varit styrelsechef för den svenska pensionsmyndigheten Sida.
Våren 2023 utsågs Sörlin till vice ordförande i Universitetsrådet i Umeå under tiden 2023-05-01-0224-09-30. Efter 2023 års vintersäsong vann han SR P1-titeln. Han föddes i Lenntoft av folklivsprofessor Thore Sörlin och är sonson till folklivsprofessor Lars Sörlin och specialpedagogikprofessor Gudrun Sörlin.
Alla utvärderingar, både personliga och professionella. Det är Sörlin
“Ett engagerande och underhållande samtal”, kommenterar DN Sverker Sörlins sommartal i Sveriges Radio. Recensenten Mats Odéen är förvånad över hur nära man kan gå att vara lyssnare efter att historikern och författaren bjudit på mycket detaljer. Han oroar sig för att det kan bli för mycket.
För Oísin Cantwell på Aftonbladet verkar närheten inte vara något problem. Han anser att föreläsaren gör ett bra jobb med att styra publiken genom sin presentation. Hans argument kring Norrlands orealiserade potential och förflutna som vapen är särskilt övertygande.
At idéhistoriken, författare och professor i miljöhistoria vid KTH i Stockholm i Stockholm, har Sverker Sörlin sammanskrivit ett antal texter, några nyskrivna och några redan publicerade, alla på temat kris. Antje Jackelén, ärkebiskopen, skrev ingressen. I fem kapitel diskuterar vi begreppet kris, kriser i Sverige, kriser i demokratin, kriser i klimatet och kriser i finanssektorn.
Även om vissa av texterna tydligt är ämnade att övertyga, delar de alla målet att ge en annan vinkel på krisidén, och ingen av dem är uttömmande analyser av frågan. Detta gäller särskilt i kapitlet som handlar om krisen. De flesta olika perspektiven mottäcker de huvudsakliga innebörderna, svåra utmaningar eller prövningar, samt att något avgörande är på spel vilket kräver att vi väljer inför framtiden.
Från översvämning till översvämning och ännu bättre när det värsta är över, varje fiber i krisen beskrivs. I huvudsak något som liknar Cullbergs “Kris och utveckling” men med tonvikt på samhället… Fyllda med olika perspektiv, tankvägande och med inga enkla svar är texten resonerande, eftersom det är genomgått och genomgår i världen. Spektrum är mycket därmed.
Professor i miljöhistoria och idéhistoriker vid Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverker Sörlin föddes 1956. Förutom att han vann Augustpriset för världsordning och mänsklighet 2004 är han författare till ett flertal publikationer, varav de flesta handlar om bl.a. idéhistoria. Från 1492 till 1918: An Ideal History of Europe.
Hans biografi om Charles Darwin, Den blinde skaparen, som släpptes 2009, beskrev hans skillnader med den store vetenskapsmannens arbetsmoral och politiska övertygelser. Sverker Sörlin funderade lite på att göra en karriär inom skidåkningen, men han bestämde sig till slut med att gå på college.
Under vintern 2011 förde boken Kropps geni – Marit, Petter och skidåkning som lidelse de två bröderna samman igen. Boken är i tre volymer. Den ena är en norsk dokumentär från Tröndelag med nuvarande världsklassåkarna Marit Björgen och Petter Northug.
Sverker Sörlins skidmemoarer utgör den tredje volymen, medan den andra tar upp skidåkningens filosofi och historia. Kombinationen är något märklig. Grymhet ledde till att Rädslan utvisades 2014. Han gjorde ett framträdande våren 2017 i serien för mänskliga anor Antropocen.
Kungliga Tekniska Högskolan professor i miljöhistoria Sverker Sörlin (född 1956) i Stockholm. Han har producerat ett antal vetenskapliga publikationer och artiklar. 2004 belönades han med Augustpriset för världsordning och publicerade The Dark Side of Man: Europe’s Intellectual History, 1492-1918.
En timme innan till dagens föreläsning, på tisdag efter lunch, står Grönwallsalen på Akademiska sjukhuset värd för ett liveframträdande. Idag kommer historikern Sverker Sörlin att diskutera den norska skidtragedin i sin nya bok. Ingen i publiken verkade vara en vanlig student.
Istället för att ta ett test kommer medelålders människor hit för att behålla sin smidighet. De är i sina pingstår. Antalet medlemmar på Senioruniversitetet har ökat med 500 de senaste 12 månaderna. Cirka 300 personer har kommit ner för att höra i dag. “40-talangerna är så många”, skulle man säga.
Människor i deras senare år är livsviktiga just nu. Att gå i pension är inte slutet på vägen, säger Britt-Louise Gunnarsson på Senioruniversitetet. Det finns en stor entusiasm och vilja att utvecklas vidare. Det finns många olika mängder att börja studera med ålderns höst. För att öka sin förståelse för tyska påbörjade Britt-Louise Gunnarsson, tidigare professor vid Nordiska språkinstitutet, ett utlandsstudieprogram.
Under sitt 70-årsfirande hoppades vice ordförande Per Olof Osterman, en 62-årig neurolog och hälsoadministratör, kunna unna sig sin passion för musik. Även förstaårsstudenter på Senioruniversitetet hade en kurs som var öppen. Det är på väg… Även om Uppsala universitet för seniorstudier inte är det största universitetet i Sverige, är dess studenter och fakulteter otroligt engagerade.
De träffas ofta, deltar i studiecirklar och går på föreläsningar. Följaktligen blir svullnaden i medlemmen värre och utslagen sprider sig. Vi har intressanta och roliga serier och kretsar att välja mellan med mun-till-mun-metoden. — Då blir det som en positiv spiral, men vi vill inte göra för mycket reklam, hävdar Per-Olof Osterman.
