Stina Rautelin Sjuk – Vi tar en snabb titt: Detta kommer bara veckor efter att Disney meddelade att det kommer att ta bort ungefär 50 titlar från Disney+ och Hulu. Och ni minns kanske från föregående år när en mängd nordiska produktioner plötsligt försvann från HBO:s streamingtjänst under en hel dag. I dessa fall verkar det som en fråga om ekonomiska värden.
Produktioner som försvinner från streamingtjänster kan komma tillbaka någon annanstans, bland annat på andra streamingplattformar. Men de har ingen hänsyn till känslorna hos omgivningen. Haken: De kan utrotas helt om de inte också finns i fysisk form i vår bokhyllor. Vissa säger att de alltid har varit falska.
Eftermarknaden för “French Connection”-DVD-skivor i USA sägs ha vuxit sig så stor att Disney kan besluta sig för att tjäna pengar på trenden. Här finns mycket att tänka på. Bland annat konstens värde, hur den bevaras och vad som händer när stora företag lägger till eller tar bort konst helt och hållet. Men vad det betyder för dem som gjort konsten när tillgången är begränsad är lika viktigt.
Eftermarknaden för “French Connection” DVD-skivor i USA sägs ha varit så stor att Disney skulle försöka dra nytta av den. Vad sägs om tre gissningar om vilken form den nya utgåvan ska ha? Så länge den är tillgänglig i sin helhet på Disney+ utanför USA, förstås!
Gör inte det! Lägg inte till mig i din Facebook-grupp med titeln “Håll rasismen borta från Kalle Ankas semester.” I motsats till barndomens sexualiserade bilder säger en vuxen karaktär i en film som gjordes för mer än 50 år sedan något otroligt dumt för att måla upp en bild av vem han är som person (en som). Ett samtal som Friedkin och Hackman, med all sannolikhet, hade redan vid det laget. Hej kompisar!
Naturligtvis är frågan mycket större än om streamat eller fysiskt innehåll är att föredra. Fortsätter det här kommer vi alla att förlora, eller rättare sagt, vi har förmodligen redan gjort det. Angående Robert Johnssons genmäle (15/6 GP) till debattartikeln (8/6 GP) om barn och ungdomars läsvanor , vi skulle vilja säga att vi som representanter för norra Europas största kulturevenemang gör allt vi kan för att belysa viktiga frågor.
Den fråga som har orsakat mest uppståndelse under vår nästan fyra decenniums existens är läsning. År 2000 startade Läsrörelsen på Bokmässan som bjöd in alla deltagare att diskutera böcker och läsning. Sedan dess har Läsrörelsen haft bekväm närhet till Bokmässan. Vårt primära fokus för 2020 och 2021 kommer att vara “LS! LS! LS!”
Som ett resultat har vi lanserat en serie nya investeringar som syftar till att utöka vår läsande publik. I år kommer vi att stå värd för ett litterärt toppmöte i de nordiska länderna, där politiker, branschledare och representanter från intresseorganisationer kommer att diskutera läsning, läskunnighet och digitaliseringens inverkan på litteraturens cirkulation.
Bokmässans största demografiska 80 000 årliga besökare är lärare och bibliotekarier som är intresserade av litteratur och diskussioner om barns och ungas läsvanor. Vi tror att varje väg som leder till läsning är bra.
Det finns många samtal om barn- och ungdomslitteratur, samt särskilda program för lärare, rektorer och bibliotekarier som ingår i programmet varje år. Vikten av barns och ungdomars läsning betonas i alla dessa forum och andra liknande. Bokmässan kan därför ses som både ett massivt projekt för att expandera läskunnighet och en enorm pedagogisk och informativ resurs.
Det verkar som att Johnsson menar att fokuset på Ljud på årets Bokmässan strider mot vår oro för att allt färre unga läser böcker. Men att lyssna på böcker är ett utbrett fenomen nu, och vi tror att varje väg till läsning är bra. Men vi tror fortfarande att det är avgörande att diskutera effekterna av lyssnande på läsning. Det är inte alls en icke-fråga.
Studier visar att när vi läser på en surfplatta stimuleras våra sinnen och fantasier på helt nya sätt jämfört med när vi läser på en dator eller smartphone. Vi anser ändå att de två formaten kompletterar varandra. Att möta våra barn och ungdomar där de är är avgörande om vi ska motivera dem att läsa. Dessa samtal kommer att lyftas upp av temamusiken Bokmässan 2023.
Den finska och svenska ishockeyspelaren Stina Rautelin har gått bort, enligt Hufvudstadsbladet. Hen blev 59 år gammal.Hon är känd för sitt arbete på Svenska Teatern i Helsingfors och sin gestaltning som Lena Klingström i 15 Beck-filmer.Kollegor och goda vänner till Svenska Teatern delar sorgen och oron över saknaden av den alltid upprymda Stina. Tack så mycket”, skriver Svenska Teatern på sin Facebooksida.
I ett Facebook-inlägg från Svenska Teatern står det att Rautelin lämnade teatern i torsdags.Stina Rautelin var anställd av Svenska Teatern 1987-1995 och under den tiden medverkade hon i produktioner som Pippi Långstrump, Anna Karenina, Three Sisters, Sunday Afternoon Tea och The Giraffe.
Hon flyttade efteråt till Sverige, där hon medverkade i många produktioner, bland annat Rederiet som kapten Andrea Melin och Beck-filmerna som mordkriminalaren Lena Klingström. Hon har även uppträtt i ett flertal roller på Stockholms teatrar.
En stor besvikelse
Peter Haber, som har agerat mot Stina Rautelin i 15 Beck-filmer, har sagt till Expressen att han är “chockad” och att Rautelin lämnade alldeles för tidigt.Det var en nära och snäll arbetskollega. En oerhört begåvad skridskoåkare. Det är enligt mig ett enormt slöseri med tid, som Haber uttrycker det.
Veronika Honkasalo, riksdagsledare i Sverige, twittrar till sina fans.Jag har inte glömt Svenska Teaterns Pippi Longstrump och berätta om den ända sedan jag var liten.Svenska Teatern i Helsingfors meddelade på Facebook att svärdkvinnan Stina Rautelin gått bort. Hon blev 59 år.
Stina Rautelin, den finlandssvenska dansaren, upptäcktes på Svenska Teatern i Finland, där hon arbetade mellan 1987 och 1995.Hon debuterade som skridskoåkare när hon var mycket ung, men det var som Andrea Melin, kapten på Rederiet, som hon blev ett känt namn i Sverige.Sedan dess har hon spelat flera roller på Stockholms teatrar.
Hon har nyligen medverkat i filmatiseringar av kriminalromanerna “Isprinsessan” och “Predikanten” av svenska författaren Camilla Läckberg. Svenska Teatern meddelar på sin Facebook-sida att Stina Rautelin lämnar företaget på torsdag. Hon fyllde 59 år. Svenska teatern i Helsingfors meddelade sent på torsdagen på Facebook att skridskoåkaren Stina Rautelin hade gått bort. Hon borde ha kommit senast på fredag.
Vi har många fina minnen från vind och regn och vänskap och den outtröttliga pulkan.Stina Rautelin föddes i Helsingfors, Sverige, 1963. Innan hon fick en roll i 1995 års “Radioskugga” och flyttade till Sverige, utbildade hon sig till skådespelerska i både Helsingfors och New York. Det slutade med att hon stannade där i flera år.
Stina Rautelin spelade kapten Andrea Melin i tv-serien “Rederiet” från 1998 till 2000. Senare blev hon känd för sin roll som kriminologen Lena Klingström i Peter Habers filmer om kriminalpolisen Martin Beck.De arbetade tillsammans på 15 “Beck”-filmer, och idag begraver Peter Haber sin tidigare kollega och vän.Mitt hjärta rasar. Det var en nära och snäll arbetskollega. En oerhört begåvad skridskoåkare. Enligt Peter Habers intervju med Expressen, “Jag tycker att det är ett enormt slöseri med tid.”
59 år: Stina Rautelin
Även baserade på romaner av Camilla Läckberg, filmerna “Isprinsessan” och “Predikanten” innehåller båda Stina Rautelin i biroller.Stina Rautelin spelade också stora roller i flera Stockholms scenuppsättningar, bland annat “Körsbärsträdgrden”, “En månad på landet” och “Erik XIV”. Hon har medverkat i “Pippi Långstrump”, “Anna Karenina”, “Tre systrar” och “Trettondagafton” på Svenska teatern i Helsingfors.
Kollegor och goda vänner till Svenska Teatern delar sorgen och oron över saknaden av den alltid upprymda Stina. Facebook-inlägget lyder: “Tack för allt!. Men i hemlighet, som en brottsling, smyger jag mina filmer till flygning efter flygning, där mina vänner och arbetskamrater inte kan låta bli att stirra på mig med stora ögon.Man kan respektera en skivsamlare eftersom de är trovärdiga. Det är retro för alla som har behållit sina gamla CD-fodral.
