Myrra Malmberg Familj – Myrra är en dam som bor på Själagrdsgatan 6 A i Stockholm; hon föddes den 20 december 1966. Idag, den 14 maj 2018, är det fem år sedan hon bosatte sig i sitt nuvarande hem. Hon har två huskamrater, Peter och Mandalay, och de bor alla här tillsammans.
Myrra är en mycket sällsyntare vara än den en gång var. Hittills denna månad har vi lämnat hennes kontaktuppgifter 61 gånger.Myrra sitter i styrelsen eller i en jämförbar roll på företaget eller organisationen där hon är anställd.Hennes byggnads hiss betjänar tio andra personers lägenheter, inklusive hennes egen.
Vi känner till namn och identiteter på alla som bor på varje våning.Hon och den enda andra personen (Nils Erik Peter) som fortfarande bor på fastigheten flyttade båda samma år. Med denna tjänst hamnar de flesta som söker Myrra i Stockholm.
Karriär
Malmberg tillbringade sina första år i Minneapolis innan hon flyttade tillbaka till Sverige med sin familj. Efter studier på Stockholms musikgymnasium tillbringade hon senare delen av decenniet med att uppträda på Stockholms teaterscener i delar som Maria i West Side Story, Hodel i Spelman on the Take, unga Mirabelle i Cats och Lizzie i Rampfeber.
Malmberg flyttade till London efter att ha fått rollen som Christine i Phantom of the Opera av Harold Prince på Her Majesty’s Theatre. Hon har också medverkat i London-produktioner av Les Miserables som Cosette, Great Expectations som Estella och Joseph som berättaren i en Technicolor Dreamcoat. Hon medverkade i flera produktioner av Music of Andrew Lloyd Webber, inklusive sådana i Sankt Paul’s Cathedral.
Hennes övriga roller inkluderar Maria i “West Side Story” på operorna i Rom och Göteborg, och Eva Perón i “Evita” på Göteborgsoperan och Cirkus i Stockholm. Tv och film.Paragon har fallit, Alla på Skansen, God kväll, söndag kväll! Malmberg har varit med i en rad populära svenska tv-serier, bland annat S ska det ltt, kändis-Jeopardy (som hon vann) och Melodifestivalen. Hon gav en konsert i St. Petersburgs Oktoberhallen redan i början av 1990-talet.
Royal Variety Show (som han framförde live från London Palladium), GMTV, Blue Peter och Showstoppers (för ett enda avsnitt) är bara några av BBC-programmen där Malmberg medverkade.Malmberg stod för rösterna till flera Disney-prinsessor, däribland “prinsessan Jasmin” från Aladdin, “Lena” från Peter Pan, “Megara” från Herkules och “Marianne” från Happy Feet.
Vid olika produktioner, särskilt “Jekyll & Hyde” på Malmö Opera, har Malmberg översatt sångtexter och manuskript från engelska, franska och danska till svenska. Malmberg har även bidragit med sång i TV-serien I Drömmarnas Trädgrd.
Musik
Hans diskografi innehåller en mängd olika musikgenrer. Myrra Malmberg har återberättande av låtar av Sondheim. What Can You Lose av Sondheim, medan den mer campiga musiken av Myrra Malmberg Unexpected, som sjungs av Lloyd Webber. Sweet Bossa och Bossa Kiss Pop är bara två av hennes många bossa nova-album som har gjort stora framgångar i Asien.
Malmbergs Serendipity är ett album i singer/songwriter-stil. Som gästsångare har hon bidragit till filmmusik, scenproduktioner och andra skivor.[förtydliga]Den 14 mars 1998, i Malmö, spelade Vid Myrra Malmberg “Julia”, som placerade sig på tredje plats i Melodifestivalen.
Några av motiven Malmberg har fotograferat är Benny Andersson, Bernt Rosengren och Sweet Jazz Trio. På GöteborgsOperan, såväl som i sina egna utställningar, har hon uppträtt. Myrra, den insiktsfulla.Med låtar som har hittat överallt är han Sveriges mest framgångsrika musikexport.
världsscenerna. Hon måste nu börja processen med att möblera sitt “Evita” hem i stil med Evita Perón. Myrra Malmberg har haft en svår resa mot toppen. Sa Mattsson diskuterar sitt privatliv i veckans Aftonbladet.
utveckling som folkmassorna förvandlade till en koloni. Myrra Malmberg har kommit. För att citera texten till en viss hjärtskärande ballad som alltid börjar med stor bokstav: “Gråt inte för mig Argentina, sanningen är att jag aldrig lämnade dig.” Musikalen “Evita”, skriven av Andrew Lloyd Webber, hade världspremiär den 24 mars på Göteborgsoperan, med Myrra som Eva “Evita” Perón, den tidigare feta grisen som blev Argentinas nationalhjälte.
Jämfört med den stora majoriteten av musikens elit, Myrra Malmberg är mest lik Evita Perón. Efter att ha tittat närmare på henne står det klart att hon är en “sval skolad sopran” på mer än ett sätt.Myrras skola är det enda rimliga alternativet för rosetternas tidigare pedagogiska erfarenhet. Hon har inget behov av någon annans input och är extremt självgående.
En skugga, en välbekant stenig utväxt ackompanjerad av en svärm av röster, väntar bakom de starka ljusen från de episka miljöer där hon sjunger. Myrra tillbringade sina första år i Minneapolis, USA, och det var i denna nya miljö som hon kunde hitta sina fötter och etablera sin plats.
Hon är alltid på jakt efter nya sätt att förbättra sin råhet och öka sin tyndhet.Trots din utbredda berömmelse som musiker är det få som faktiskt vet något om dig. Hur går det hela ut, exakt? Du har trots allt hört sista ordet i ämnet ganska länge nu.När du nämner något sådant (skratt) får jag nu ångorna. De flesta män har en tendens att slå.
Är det sant att du, trots din obestridliga skicklighet som musiker, sällan når mainstream popularitet på grund av musikens stil?
En bit från hamnens inlopp, ja. Viktigt att notera. Även vi har haft problem med att få ett skivkontrakt. Kanske kommer människor att känna sig osäkra eftersom de inte har ett fast grepp om sin egen identitet; trots allt är de mer än bara keyboardister, sångare och dansare. Inga korrekturfilmer distribueras eftersom individer inte kan fångas upp.
Ser folk dig generellt som en kvacksalvare?
Det stämmer förstås. Ett barns rätt att skapa musikvideor stöds; ändå är det inte ett barns rätt att skapa talteaters. En skdis kan skapa en popskiva, men en musiker måste undvika sint. Även om operasångare är välkomna att framföra populära sånger, är de inte tillåtna att framföra operaarior eller andra klassiska verk.
Och de kommer inte att dra till sig någon uppmärksamhet förrän de når London?
Inte enligt mig, nej.Karaktären Christine i “The Phantom of the Opera” där du spelade spelades briljant av dig.För första gången kunde majoriteten relatera till vad jag gjorde eftersom spelet även var populärt i Sverige.
För att uttrycka det på ett annat sätt, det är hög tid. Ta en resa tillbaka i tiden till 60-talet, när stjärnor som Barbra Streisand och Julie Andrews först gjorde sina avtryck. Musikaler brukade ha mycket större ambitioner tills filmer som “Funny Girl” och “The Sound of Music” kom. Då skulle det vara enklare att experimentera med nya musikstilar.
Men det kanske måste revideras. Är det inte spännande att du tar över rollen som Madonna brukade spela.Enkelt uttryckt: ja (skratt). Vissa tittare på utställningsbilderna har sagt att jag ser ut som Madonna. Att utmana mig själv eller inte utmana mig själv, det är frågan. Kan du berätta för mig om Evita är svårare att göra än The Phantom of the Opera.
Det är utmanande i andra avseenden också; i Phantom, till exempel, ska jag klä mig i taspetskor? Den musikaliska utmaningen här ligger i hur takten och nyckeln ständigt förändras, ofta som svar på Evitas ledande roll i diskursen.Det du gjorde var riktigt lågt. Efter att ha sagt “Jag skiter i det här, jag har ingen lust,” om och om igen, sa jag till slut “Hjälp, jag vill inte” till min make. Han sa, “Du måste tycka att det är coolt om du är kapabel att göra det.”
Två veckors överhuvudtaget var allt som krävdes för att få fart på mig och nu klarar jag de flesta situationer på egen hand.Detta kan tyckas vara fallet, och det beror på att jag är ett kontrollfreak och en perfektionist men inte en riktigt ljus person. Eftersom jag kom till jobbet före alla andra missade jag lunchen. Istället bestämde jag mig för att höra vad tupparna hade att säga.
Var vilade du och tränade?
Jag tränade faktiskt regelbundet. Själv. Astråkigt(skratt). Efter att ha spelat in mig själv spela gitarr och lyssnat tillbaka blev jag förvånad över hur enkelt det var. Jag följde noga råden från dem som borde ha lärt mig något men som istället ofta gjorde tvärtom. Sedan dess har jag spenderat pengar på och gått tre lektioner, och jag känner fortfarande att jag går miste om något. Enligt min erfarenhet pressar sånglärare sina elever att bli någon de inte är.
