Ludvig Åberg Familj – När Ludvig berg föddes 1870 hade fotograferna redan kartlagt stora delar av landet. Det tog inte många år för de flesta städer att skaffa sig en fotograf efter att tekniken uppfanns på 1830-talet. I en tidningsintervju sa Ludvig Berg att hans tidiga intresse för att teckna var det som i slutändan fick honom att satsa på fotografi som en karriär.
Jag gick i de bästa klasserna i skolan, och det var mina konstnärliga ambitioner som fick mig in på fotoområdet. Det kan tyckas konstigt att jag inte bara plöjde mig på någon teck istället. En pyssling på den tiden kunde inte få ett barn, du vet. En skicklig fotograf med en välutrustad studio hade gjort det mycket bättre. Och det var därför jag blev kameraman.
Ett konstnärligt slag
Fotografering var ett enormt företag då. Det var inte bara inramningen och bildbehandlingen som behövde konstnärlig uppbackning. Bildkompositionen var lika avgörande. Dessa moderna tider har fått en renässans inom porträttfotografi, och inte bara inom konstvetenskapen. Många söker en koppling mellan porträttfotografernas arbete och det traditionella porträttgalleriet. Fotografen fick idéer om hur det poserade porträttmotivet skulle se ut från de gamla mästarna.
De hade en mängd olika rekreationsutrustning till sitt förfogande, inklusive draperier med tofsar, balustraders, stolar och en liten bräda att vila armarna på. Intresset bland porträttfotografer ökade samtidigt som tekniken utvecklades och spreds.
Folk bytte bilder och porträttalbum blev statussymboler hemma, vilket visade att deras ägare visste något om sina vänner och familj. I takt med att “Cartomanin” blev populärt gjorde kunderna ofta beställningar på engångsbilder. Ludvig Berg föddes 1870 i Husaby, Västergötland, på ön Blomberg. Anders Johan Svensson, landshövding, föddes 1841 i den svenska lilla staden Bondstorp; hans mor, Anna Maria Eriksdotter berg, föddes 1842 i Medelplana.
Trion flyttade snabbt till Lerbäck i Husaby, och sedan 1875 flyttade han vidare till Arvidstorp i Mellbysockan, där hans far var den rättmätige härskaren. Född 1875 var också Johan Arvid. Den lilla familjen i Arvidstorp fick ett enormt bakslag. Fadern lämnade i januari 1876 så att lille Johan Arvid kunde följa med honom i en månad. Det var därför Ludvig berg var helt ensam med sin mamma, Anna Maria. De flyttade samma år till Loftarebacken i Husaby, där de bodde som inhytes.
Senare samma sommar fortsatte de till Lidköping. Före Anna Marias död den 5 juni 1889 bodde familjen på en rad olika adresser. Så Ludvig stod tyst för sig själv. inte riktigt 20 år gammal, och utan föräldrar eller stödsystem.Ludvig berg anlände till Säffle i november 1890. Han har berättat att han själv fick veta att en blomstrande ateljé låg där. Anders Persson var arvinge, eller hyresvärd. 1884 lät han sina döttrar Maria Sofia och Ida öppna en fotostudio på sin egendom.
När Systrarna Persson dog 1887 efterlämnade han ett dubbeltestamente och testamente som gjorde hans egendom illikvid. 1889 skänkte Maria Sofia Persson jord till Johan Fredrik Söderqvist och startade en specialiserad och allmän handelsverksamhet i Säffle. Hon blev snabbt känd som M.S. Söderqvist. Ida gifte sig med bataljonens adjutant Anton Johansson och blev känd som Ida Johansson, fotograf i Trossnäs.22 års ägande.
Berg var 20 år när han först kom till Säffle. De första åren bodde han ensam på Perssons gods, men i december 1896 knöt han ihop sig med Olga Johansson, hemmahörande i Tofteryd, Småland. Hon föddes 1874 på Solhemsgården i Skillingaryd av bönderna Johan Johannesson och Emma Kristina Bergman. Senare byggdes ålderdomshemmet Sörgrden på platsen för Solhem. Och än idag, i matsalen, hänger en tavla med signaturen “berg, Seffle”.
Paret verkar ha varit i kontakt regelbundet med Olgas föräldrar, och kameran följde med dem på många resor till Sveriges sydligaste ö. I september 1898 välkomnade paret sitt första barn, en son som de döpte till Allan. Åtta år senare var det meningen att familjen skulle ta en resa med sonen Harald. Tjugo saliga år gick mellan Ludvig och Olga. Säffle-Tidningen meddelade den 9 november 1918 några oroande nyheter.
På tisdagsmorgonen anlände fotograf Ludvig Bergs mamma, Olga Berg, till Seffle med avled. Hon var frisk, stark och vältränad, och hon gjorde ett erbjudande till den äldre spanska shamanen. I och med fru Bergs avgång förlorade hushållet en god husmoder, barnen en uppfostran mor och männen en omtänksam mor, en pålitlig hustru och pålitlig hjälp i hemmet och på arbetsplatsen.
Det var därför Ludvig verkade så ensam med sina två söner . Allan gick in på Karlstads universitets lärarprogram. Nyligen gick han med i militären. Hans långa vistelse i hemmet avbröts 1941 när han gifte sig med Olga Halvardsson från Södra Fi.
Kyrkan på Perssons gård uppfördes i traditionell stil. Du kunde se mil och mil åt alla håll. Det var ett långt, smalt “glasrum” med enorma fönster mot norr. Fotograferna hade problem med ljussättningen. Magnesiumblixten var en omväg, men det vore idealiskt om fotografen kunde använda dagens naturliga ljus. För att släppa in maximalt ljus behövde fönstrena placeras på ett specifikt sätt.
Golven var ofta heltäckningsmatta med en ljus, neutral färg. Hela färgschemat förblir tyst för att förhindra att kunder får huvudvärk. Bakgrunderna ska vara stoppade med förtoning, eller mjuk stoppning precis i mitten. Lägenheten placerades på motsatt våning för att ytterligare förstärka ljusstrålarna.På de tidiga fotografierna kan vi se hur Ludvig berg experimenterade med olika bakgrunder och miljöer.
Han verkar ha hittat sin form omkring år 1900, och vi ser hela tiden ekon av den estetiken ända fram till 1940-talet. Det är inte ovanligt att man påminns om bergs målningar när man äter kulisser eller fondue. Men Ludvig Berg hade också en ovanlig förmåga att arrangera sina teman.
De tycker att det är jättebra att allt, oavsett om det är kontorsarbete eller bilder tagna hemma, alltid betraktas in i minsta detalj. Hans porträtt uppvisar ett brett spektrum av uttryck och fantasi, vilket skiljer honom från de många fotografer som nöjer sig med några vanliga poser.
Men atmosfären har förändrats under åren. På de allra tidigaste fotografierna kan du urskilja ett rangligt gammalt golv och ett mysigt vardagsrum komplett med draperier och ett piano. Många andra fotografer har försökt skapa en mer eller mindre realistisk utomhusscen i sina studior, och berg är inget undantag.
Det finns en trädgård där med taggiga buskar och ojämn mark som leder upp till och med en gräsplätt. De malda draperierna från tidigt 1900-tal var en vanlig källa till tröst för nöjer berg. Efter det hängdes tunga gardiner för att omsluta honom.
Men lika snabbt som på 1920-talet bygger han upp skattkammaren med björkar, om än i slumpartade par. De större städerna hade redan på 1870-talet övergett sina naturliga miljöer. Halvvägs genom 1940-talet lyste bergs ateljé upp med ett nytt färgschema, och från och med då använde han sig liberalt av likvida tillgångar som kontanter och kulinariska oljor.
Istället för att svänga, var orubblig. Variationspotentialen är stor och det är tydligt att Ludvig berg hämtar inspiration från andra fotografer. Kanske hämtar han motivation från den lokala litteraturen. Även möblerna i lägenheten förblir desamma från år till år. Det finns en ökning av bruna fläckar, vita bondrokoko-modeller och svarta munkstolar i ek. Det är vanligt att fotografer har sina motiv lutade på kanten av en dubbelsoffa och att barn poserar framför ett soffbord i rostfritt stål.
Det är sant att barns fantasi flödar som mest när det kommer till det fantastiska. En korg, en trähäst eller ekorren med sina stopp passar in i standardattributen. Han glömde det ofta när det var gömt under den svarta kappan, och när han gick för att ta en bild såg han ekorran hamna i fokus och i bästa fall lutade sig mot de porträtterade människorna.
Däremot tar barn vanligtvis med sig sina egna leksaker eller husdjur till lägenheten. Den vita gunghatten är dock den vanligaste. Detta fortsätter där 1800-talet slutade och fortsätter ända fram till 1957.De senaste 67 åren, i samma lägenhet.Arbetsmoralen hos 67-årige Ludvig Berg är åtminstone imponerande. Under denna tid vistades han även i sin lägenhet på Perssons Gränd 5.
Afarikär Anders Persson nämnte trähuset i tv vningar, och det togs i dem båda. I källaren bodde Maria Stina och J.F.Söderqvist. Efter föräldrarnas bortgång flyttade Yngve Söderqvist in sin familj i huset och renoverade det till sin fru Margit och deras fyra barn. Berg satte upp en arbetsyta med bilderna i källaren. Mörkrummet låg norrut och där fick han hjälp av många arbetare under hela året.
Själva ambassaden låg på motsatt sida, i ett norra uthus. I denna reception och kontor, som ligger i Söderbergs privata bostad. Styrelsen jublade över en utdragen yrkesbana. Ovanför Byälven hängde ett vintermotiv och porträtt stod i rader längs väggarna. Silverpriset som tilldelades Ludvig berg 1903 vid “Hundrarsutställningen” i Karlstad var specifikt för detta ämne.
1953 fick Säffle-Tidningens förlag besök av “en dygdig, gråklädd farbror med svart fluga, vit skjorta och svart slips”. Den beskrevs som inredd i gammal stil, med “möblerna gick i mörkt”, “soffor och stolar var klädda med schagg” och “den moderna strukturen saknades helt.” Berg hade då bott där i över sex decennier.
