Lars Trägårdh Familj – Efter att ha arbetat som affärsman och entreprenör under en längre tid gick han tillbaka till skolan 1986. Efter att ha tillbringat mycket tid i Tyskland och Sverige bedriver forskning för sin avhandling, tog han examen med en Ph.D. i historia från UC Berkeley 1993.
Gästlärare doktorandkurser vid Linköpings universitet och forskar vid Södertörns högskola under sin tid i USA ledde till att hans numera berömda bok r svensken människa? Samförfattare med Henrik Berggren, “Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige” har publicerats på svenska, tyska och engelska.
Efter att ha avlagt doktorsexamen i USA flyttade han tillbaka till Sverige 2010 för att undervisa i historia och civilsamhällesstudier vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hans forskningsintressen de senaste åren har innefattat relationer mellan stat och samhälle, individuella rättigheter, juridisering av politik, den nordiska modellen och det svenska samhällskontraktet, samt en jämförande studie av de rättsliga ramarna för barns rättigheter i Sverige, Frankrike och Förenta staterna.
Han har också etablerat sig som en framstående kommentator om svensk och amerikansk politik och samhälle, skrivit för svenska tryckta medier och gjort frekventa radio- och TV-framträdanden i Sverige. Han var en opartisk ledamot av Sveriges framtidskommission under förre statsministern Fredrik Reinfeldt från 2011 till 2013.
Som en fågel på flykt. När Lars Trägrdh lämnade Sverige på 1970-talet lämnade han efter sig ett samhälle definierat av precision och en djup gemenskap. Ett mer lockande Amerika skulle vara ett som omfattar mångfald, action och den amerikanska drömmen.
Den sortens stoicism är mer i linje med vem jag är. Det finns en social lätthet och öppenhet i USA; män är i allmänhet lättillgängliga.Här i Sverige verkar det som att vi alla hänger upp våra arbetskläder och floppar framför tv:n när vi kommer hem.
I alla fall mellan oktober och nu (maj). Min önskan att få en billig flygbiljett hem ökar då.Fortsättning följer Lars Trägrdh har varit tillbaka i Sverige de senaste åren.Professor i historia vid Ersta Sköndals gymnasium i Stockholm, han har även suttit i regeringens Framtidskommission.
Han återvände till den svenska samhällsdiskursen 2006 med utgivningen av den mycket uppmärksammade boken “Rs svensken människa” (Norstedts), där författarna använder sig av attityd forskning och litteratur för att hävda att svenska staten har uppmuntrat sina medborgare att utveckla en mer individualistisk syn än vad som är vanligt i många andra länder.
Vad är egentligen “statsindividualism”, en fras du och Henrik Berggren använder för att karakterisera svenskar.Svenska folket använder staten för att skydda sina medborgare från andra samhällens dominans på en mängd olika sätt.Samtidigt gör du svepande generaliseringar om att systemet till sin natur är kollektivt och paternalistiskt i r svensken människa.
Exakt Hög social tolerans, ömsesidig respekt och andra aspekter av svensk kultur nämns som skäl till att boken ofta läses som en källa till glädje. Men vi gör ganska långa analyser av den andra sidan, som visar att svenskan står i ett svagt maktförhållande till staten.
Tillståndet i ekonomin är bra för det mesta, men inte för alla hela tiden. Och svenskarna intar en mycket svag ställning i en konflikt med staten.Ditt förslag om att stärka välfärdsrättigheter behandlas av regeringens Framtidskommission.
Vad är problemet egentligen?
En av frågorna är att så kallade rättigheter till saker som sjukvård och äldreomsorg egentligen bara är en form av kvasirättigheter. Politiska beslut ligger i botten och allra högst upp. Du och jag, som individer, har inte så mycket att säga till om i vilken typ av sjukvård eller äldreomsorg vi får.
Vad vill du göra?
Jag skulle föredra att välfärden behandlas mer som ett civilrättsligt avtal. Som bilförsäkring. Goda rättigheter som kan upprätthållas; man vet vad man kan förvänta sig och kan agera därefter. Tanken att jag ska skydda min kropp och min bil är absurd.
Är det så?
Det har konstaterats, bland annat i Olof Petterssons Maktutredning, att rädslan för vanmakt som den vanliga människan känner är störst när det gäller statliga aktörer. Det finns en längre eftersläpningstid för marknadsaktörer.Var kunde vi förvänta oss detta.
Det är praxis i Sverige att anmäla diskriminering eller dåliga skolförhållanden till Socialstyrelsen. Det är nedlåtande och ineffektivt.Då kan vi, istället för att stifta lagar för den vanliga medborgaren, alla vara med och kämpa för bättre tjänster.Är det inte en fara för individualisering i opposition till staten att vi kräver för mycket? Vad Anders Isaksson skrev på 1990-talet: För alltid mer för alltid inte mer.
Det är fullt rimligt att diskutera hur omfattande sociala rättigheter ska vara och hur mycket vi alla ska betala i skatt. Jag pratar inte om rättigheter som mer pengar på banken; Jag pratar om hur vi kan hantera konflikter med regeringen.Men det LSS-system du diskuterar i din bok garanterar att de handikappade aldrig kommer att nekas sina rättigheter.
Har det inte blivit tydligt att det finns ett problem, att folk har anpassat sig och att kostnaderna har ökat?
Det handlar om två halvor här. De initiala investeringarna kommer från berörda kommuner och regioner, som de i Sverige. Lokalpolitiker vill prioritera att bygga lekytor för medelklassbarn eftersom de får fler röster om de gör det. I den meningen är denna rättighetssäkrande lagstiftning en form av minoritetsskydd.
Det andra avsnittet handlar om ormar och grodor. Familjemedlemmar anställdes och falska diagnoser ställdes. Sådant beteende är fördelaktigt för ens benägenhet att hjälpa andra och ens vilja att betala för att göra det. Det är ett allvarligt problem som måste åtgärdas direkt. Haha. Det är en bra bit av förändring. Vi visar mer respekt för hans syster eftersom hon är mer progressiv. Jag tycker väldigt mycket om Vilhelm Moberg som berättare.
Även om han har en marxistisk syn på historien som en maktkamp mellan folket och regeringen, är hans syn ändå fast inarbetad i honom. Det talar emot uppfattningen att staten ska användas för att säkerställa medborgarnas frihet.Mobergs är vanligt bland svenskar. Tycker vi inte om när folk behandlar oss som om vi är främmande och främmande.
Visst som fan. Och Moberg påminner om något annat lika viktigt. Svenskarna har inte fått sin frihet gratis. Liksom fackföreningar och folkrörelser kämpade byborna för sin självständighet i boden. Stereotypen av svenskar som ett skumt, lat gäng stöds inte av några bevis. Lars Trägrdh sa: “Sveriges danska ansikte har väntat upp och ner.”
Lars Trägrdh: Civilsamhället borde sköta sin egen ekonomi
Det civila samhället utvecklades självständigt, men det är nu underordnat statspolitiken.L. Trägrdh Lars Det är det svenska affärskontraktet, eller “det svenska samhällskontraktet”.Bakgrund: Lars Trägrdh är en historiker som har tillbringat större delen av sin tid sedan 1970 i USA. Han tog sin Ph.D. i historia från UC Berkeley med en avhandling om begreppet “folket” i svensk och tysk politisk kultur. Han undervisade vid Barnard College, Columbia University, och forskade om 1900-talets svenska och tyska historia.
Det svenska samhällets normer och traditioner diskuteras. Det svenska samhällskontraktet och den svenska nationella identiteten i en tid av ökad invandring och befolkningstillväxt. Han leder också ett forskningsprojekt om filantropi och demokrati. Den svenske historikern och samhällsvetaren Lars Trägrdh är född 1953 och har bott och verkat i USA sedan början av 1970-talet. Har publicerat ett antal böcker som jämför politisk kultur i Sverige, Tyskland och USA.
Det finns en grupp människor som inte gillar att bli jämförda med andra, som inte accepterar samhällets normer och som inte tror att de kan manipuleras av sina medborgare. Lågtändare är en smärta i nacken för statistiker.Vi svenskar har alltid haft en djup respekt för etablerade myndigheter och deras roller i samhället.
Däremot ses grupper som inte förlitar sig på regeringen och vanliga media som växande. Lars Trägrdh är historiker som leder ett stort forskningsprogram vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola om socialvårdens seder och historia i Sverige.
Han forskar också om det svenska samhällskontraktet och var medförfattare till boken “R svensken människa?” med Henrik Bergren, som utforskar hur de två författarna tolkar den svenska nationella identiteten.Vad kan göras för att få människor med svag belysning att börja lysa upp samhället igen? Kan vi göra detta? Några av frågorna som tas upp i detta utdrag är följande.
Bokrekommendationer:
Henrik Berggrens bok “Landet utanför” handlar om Sverige och kriget.Carl Wennerlind, ekonom och filosof Johanna Lindell och Lisa Pelling är Svenska Missing People.Per Grankvist och Jens Back är producenter.
Hanna Brandén klipper och Stray Dog Studios mixning. Använd hashtaggen #perspectivpodden när du delar på sociala medier.Perspektiv är ett frö från What We Know. Om du vill ha sakliga förklaringar av aktuella händelser, följ oss varje dag på dina föredragna sociala mediekanaler.
