Kakan Hermansson Pojkvän – Karin Signhild “Kakan” Hermansson, mer känd som Kakan Hermansson, är en 40-årig programledare, komiker, tv-personlighet och författare. Hon har suttit i juryerna i TV4:s Talang och Ellegalan, är bloggare och programledare för podcasten Under huden.
Kakan är nu en av gästerna på Anders fvergrds program, som Anders trivs väldigt bra med. Utgångspunkten för showen är att Anders reser hem till olika kändisar för att hjälpa dem att slutföra olika hemförbättringsprojekt under loppet av några dagar. Kakans flickvän Hanna Ostrowski nämns dock inte i programmet. Utforska allt som finns att veta om henne här!
Hanna Ostrowski föddes 1975, vilket gör henne 46 år gammal nu. Enligt hennes profiler på LinkedIn och Facebook jobbar Hanna i filmbranschen och kallar sig “filmarbetare”. Enligt hennes Linkedin-profil arbetar hon med reklam, filmproduktion, tv och kortfilm.
Även om Hanna Ostrowski inte är särskilt kunnig på sociala medier har hennes partner Kakan Hermansson delat några bilder på henne på nätet.Kakan Hermansson drömde aldrig om berömmelse; snarare strävade hon efter att förändra världen.
Men i takt med att världen har förändrats har hon blivit en omtänksam stjärna som använder sitt offentliga stöd för andra som inte kan eller vill göra det för sig själva. ELLE hade ett hjärta till hjärta med Pradaväska om livslektioner, moderskap och att övervinna hinder för att nå framgång.
Det är fredagen den 7 augusti 1981.
En typisk sommardag i Lund för en 23-åring, och bara fem veckor kvar till Karin Signhild Hermansson ska komma ut i världen. Hans mormor Kerstin genomgår just nu rutinövervakning på barnläkarmottagningen och hon kommer att bli lätt förvånad när hon får veta att hennes barnbarn är åtta centimeter lång.
Jag var väldigt säker. Och otroligt lätt: bara 2,7 pund. Det är torsdagen den 28 oktober, 40 år senare. Och med ansiktet i handen är det uppenbart att Kakan Hermansson inte planerade att komma in i världen vid den angivna tiden.
Hon säger “Jag har alltid gått min egen väg” på svenska och sprattlar sedan. Och visst ser vi henne framför oss, knoglande längs den vägen. En spjutspets gjord av Pradaväska. Feministisk glöd är på en all-time high. En levande kronologi som använder språk och mode som sina superkrafter. Hennes väg är kunglig och spänner över hela himlen.
Min ryggmärg innehåller orden “solidaritet” och “antirasism”. Jag är här för att träffa oraklets rådgivare. Jag är helt avvecklad så att säga. Politik går i min familj. Vi har alltid haft bra samtal hemma. När jag började, fanns det inte många frispråkiga feminister inom mitt område. Nu mer än någonsin befinner jag mig omgiven av män som är precis som jag. Amie Bramme Sey är en uttalad antirasistisk feminist som fungerar som chef för både Grammis och Guldbaggen.
Det hade inte hänt de senaste tjugo åren. Vi har nått kritisk massa vid det här laget. Det är lätt att glömma att många av oss har tillbringat decennier under intrycket att kvinnor sällan hjälper varandra. Så är inte fallet. Trots värmen och kylan krävs mycket uthållighet.
Åh, vad är livet till för? Du kan inte bara ligga i sängen hela dagen och fundera på att köpa serum och en ny soffa. Jag hör så mycket från mina läsare, följare och lyssnare. Män som uppmuntrar mig. Jag är inte ensam.Inte alls, ärligt talat inte.
Cirka 65 000 personer följer @rnbhermansson varje dag. Under huden, hennes intervjupodcast, är en av de största i Sverige. Hon skriver för ELLE.se. Har snyggpratat p natt. Hela Kakan boken skrivit. Och hon är en konstnär som hoppas kunna väcka debatt om kvinnors exploatering i affärer med den keramik hon visar på den massiva utomhusutställningen som jag vill be er att se.
Hon är ledamot i Tjejzonens styrelse och använder organisationens plattform och offentliga profil för att verka för kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan sexuell läggning, hbtq-personers rättigheter och avskaffandet av rasism. Hon arbetar också med en långfilm om rasism och klassism. När hon tar politisk ställning för de mest utsatta i samhället får hon mest stöd.
Ja, men att vara uppriktig kräver att man inte diskuterar serum när man kan diskutera sexuella avvikelser, anorexi och transpersoners rättigheter. Så det är jag. Då pratar jag gärna om serum också. Både och åtgärder är möjliga.
Kakan dödar för dem som saknar förmågan, lusten eller viljan att ta livet av sig. Hennes trojanska häst är en flaska med serum. En metod för att förmedla sylvass policy i ett förföriskt paket, så att det tränger in i huden och förändrar ens syn.
Enkelt sagt, i min familj, min biologiska härkomst. Däremot har jag, liksom många andra i hbtq-gemenskapen, en utvald familj. Så här ser mitt liv ut just nu med min son. Många gånger i veckan samlas vi för lunch med vänner. För familjens skull hoppas jag att han har många äldre medlemmar. Jag njuter av närheten i mina vänskapsband med mina kamrater. Jag vinner mycket.
För att uttrycka det enkelt, jag har inte alltid varit ett orakel. Jag har varit hemlös hur många gånger du än vill. Jag har nästan tittat ordentligt på mig själv. Jag var redan så ung. Genom att använda samma tillvägagångssätt varje gång, har jag varit konsekvent framgångsrik. Och så satt mamma där och sa: “Karin, nu ska du få feber.” “Mamma, jag kommer inte vara rädd.” Åh, feber fick. Det är givet att mamma vet bäst.
Kakan Hermansson är överlycklig och stolt över sin nuvarande Pinterest-tavla.Kakan hävdar att andra människor tar fem minuter på sig att göra det hon gör under en livstid. Jag är inte förvånad. Klockan är bara några minuter över elva, men hon har redan avslutat en lång fotograferingssession och ska snart spela poddin med artisten Newkid i hennes vardagsrum.
Medan podden fortsätter får jag sms-direktiv att smyga in genom de gamla dörrarna till lägenheten. Sedan hon har sparkat ut mig och Newkid ur huset har hon visat oss bedårande mobilbilder på sin 4-årige son och visat oss hur man spelar tevatten, bjuda p syrliga karameller, navigerar genom Mackverkets meny och beställer en smörgsbud att ta Hem. Hon pratar nästan ohämmat och lyckas vara glad i alla situationer, även när hon berättar om en hemligt kodad romantisk anekdot som lämnar en klingande misstro i örat.
Kakan undviker att ge ett explicit svar på frågan. Hon sitter i sin plyschsoffa, med ryggen mot mig, smuttar på te och tänker djupt medan hon snurrar håret mellan fingrarna. Hon skapar förväntan, som en trailer för sitt liv.
Historien inleds i en kocks och en konstnärs gestahem där de driver restaurangen Villa Brännugnen. Efter pandemins kaos är Kakan överlycklig över att kunna gå ut och äta igen. Hon planerar att gå och handla väskor och skor, som hon också tycker om, i nästa kapitel. Hon klickar hem flera 40-årspresenter till sig själv.
För att sammanfatta det hela: Hur fantastiskt det är för mig att säga att jag aldrig har haft det så här bra i hela mitt liv! Åh, förresten, jag är inte förtjust i någon just nu. Mitt liv är bara så stabilt vid det här laget. År av terapi och självkärlek ger samma resultat. Titta bara så snyggt det är! Men det är träning också. Det verkar så dumt att säga “tränar du så blir du bättre”, men jag känner mig tvungen att säga det ändå.
Men det har förändrat spelet för mig på grund av min ADHD. Nu ser jag mitt liv från en helt annan vinkel. Som vuxen kan jag se att det faktum att jag tränade handboll minst tre gånger i veckan hjälpte mig att klara mig bra i skolan trots att jag hade ADHD. Och nu när jag tränar nästan varje dag kan jag se det själv.
Men nu har min naprapat sagt ifrn. Jag skulle vilja säga att jag är 17, men jag är inte ens i närheten.
Jag känner mig ganska lyckligt lottad. Jag har haft mycket stress i mitt liv, så på något sätt är jag lättad över att kunna släppa det. Och även om jag fortfarande har ångest en viss dag, har jag ingen anledning att förbli deprimerad. Jag kan inte låta bli att skratta; Jag har en touch av PMS just nu, men det kommer att bli bättre på morgonen, eller när som helst.
Jag är ingen manisk optimist, eller åtminstone försöker jag att inte vara det. Men jag tror att jag har mitt liv så väl fixat. Att jag inte har gett upp än. Jag minns att jag bestämde mig för att jag inte skulle vara glad över att behöva utstå ett sådant elände längre. Det måste finnas en lösning på denna psykiska sjukdom. Och det har verkligen varit en extremt utmanande uppgift. Att jag har blivit den jag är nöjd med.
Jag bestämde mig. Det är enkelt att sätta ord på men inte så enkelt att omsätta i handling. Jag upptäckte en terapeut som hade annonserat i RFSL:s tidning för ett tag sedan; hans annons var liten. En lesbisk psykolog som mest arbetade med lesbiska och andra kvinnor. Här är vi 2007, och jag besökte henne för sista gången 2017 när jag var gravid. På ett väldigt verkligt sätt förändrade hon min tillvaro. Jag känner mig bekväm med att dela allt med min terapeut.
Min syster fick reda på det när jag gick till gymmet. Folk tror att efter att de lärt känna mig bör de börja kalla mig det. Men det är bara inte sant. Enligt Karin säger de som känner mig bäst detta. Mina gamla rumskamrater, min syster och mina föräldrar. Det är coolt, enligt mig.
Jag tror på livets vänlighet. En av mitt livs största glädjeämnen lärde mig att fler är möjliga. Jag tycker att det är riktigt fascinerande att tänka på. Överväg att träffa henne vid 55 års ålder. Eller vid 40 eller 70 års ålder, beroende på vad som kommer först! På många sätt är jag en outlier från normen.
Även om jag växte upp i en kärleksfull familj, bryr jag mig inte särskilt om mig själv. Jag är också ganska skeptisk till den monogama livsstilen. Mitt mål i livet är att fortsätta växa och utvecklas tills jag når min fulla potential.
När jag tänker på möjligheten att jag inte kommer att kunna växa blir jag deprimerad. Människor, enligt min åsikt, är för villiga att bosätta sig i sina personliga relationer. Jag kanske gör det någon gång, men inte rätt.
