Jan Guillou Förmögenhet – Detta arbete skulle kicka igång IB-skandalen som bland annat avslöjade förekomsten av en olycksbådande underrättelsetjänst, förekomsten av utländska spioner samt registrering och markering av sympatisörer i Sverige.
Flera utmärkelser, bland annat Sveriges prestigefyllda Stora Journalistpriset 1984, har delats ut till honom för hans arbete som journalist. Samtidigt som han arbetade som journalist har han även skrivit smarta litterära romaner som 1975 års satir The Big Affair.Hans mest kända verk inkluderar Ondskan och Temple Riders of Arn-serien av romaner, såväl som Hamilton-böckerna.
Flera anpassningar av hans romaner till filmer och tv-serier har ökat hans profil bland en bredare publik.Jan Guillou är vd för ett antal medieföretag utöver sin egen författarkarriär, däribland Palco Media och Piratförlaget. Efter att Jan Guillou sett det i en vision om beskattning är det klart att alla tidigare uttalanden om skatteplanering bör syfta till det maximala eventuellt skattetryck. Det skulle vara ganska välkommet om hans oväntade intresse för företagets värderingar hjälpte till att återuppliva en gammal kamp om skatter.
Jan Guillou har beskattats för ytterligare 360 000 euro för att Skatteverket anser att författarlönen för att skriva Roslagen är en vanlig anställd.Han slår ut mot etablissemanget i sin senaste söndagskrönika för Aftonbladet. Han känner att han har blivit orättvist behandlad och har blivit känslomässigt utmattad som ett resultat. Nu behöver han försöka tygla upproret i Kammarrätten.
Det är mycket förståeligt att företagare hellre tar en smäll för att göra rätt än att bli hårt beskattade i en skatterevision. Om fem andra personer inte hade större variation i skattefrågor än bara Jan Guillou skulle det vara ett problem.
Efter att Svenska Dagbladet publicerat en lista över Sveriges främsta över skatteplanerande författare, sa han, “Säger man att man är socialistisk mste man ocks mena det i praktiken” i en intervju med Dagens ETC. Men Guillou var inte en av dem; istället klagade han på “negativ skatteplanering” och hur svårt det var att betala mycket mer i skatt än vad som krävdes. Hans mål var att betala 75 % av sin inkomst i skatt, men han betalar för närvarande bara cirka 50 %.
Han skrev i sin krönika direkt mitt i sommaren att jiggarna var ute och letade efter att stjäla hans skattepengar igen eftersom värnskatten hade avskaffats. Men om Guillou nu fantiserar om att betala 75% i skatt kan man undra varför han inte har tagit ut pengar för att betala högsta möjliga marginalskatt, annat än som en direkt utdelning från sina företag. Han har undvikit att betala värnskata genom att använda denna strategi.
Även om jag inte förväntade mig att Guillou skulle framstå som småföretagens beskyddare, kan jag inte låta bli att välkomna hans nya entusiasm för företagets mål. I en intervju med fPlus betonade han vikten av att vinna i Kammarrätten för att skatteverkets beslut inte skulle bli partiskt. Det kommer garanterat att göra dina medförfattare arga.
Guillou anspelar på Astrid Lindgren-farsen att upptäcka att hon var skyldig 102 % i marginalskatt och diskussionen om Pomperipossa i Monismania. Pomperipossa vann inte bara valet 1976, utan debatten som hon utlöste ledde till reformer av ett snedvridet skattesystem som hade förvandlat svenskar till ett “fifflarfolk”, som Gunnar Myrdal uttryckte det.
Om Guillous krokodiltårar kunde hjälpa till att återuppliva den tröttsamma skattedebatten skulle det vara mycket välkommet. Många småföretagare gillar inte att behöva fylla i skattesmällar. Även företagare som är tveksamma till sin rättsliga ställning, som Guillou, riskerar konfrontation och personlig tragedi om de väljer att driva skatteflyktsmål mot staten.
Det är få människor som talar om den rättmätiga situation som ensamföretagare möter när de hamnar i skattetvister, förutom representanter från närstående branschgrupper. Enligt en rapport 2018 av Företagarna och Rättvis Skatteprocess är det bara 6 % av de som vinner i domstol som får fullständig ersättning för sina advokatarvoden vid skatterevision.
Medan Guillou hade friheten att välja sin egen skattesats enligt vad han trodde var ideologiskt korrekt, har de allra flesta småföretagare inte samma lyx. Nu står jaywalkers utanför och försöker stjäla min cykel igen. Negativ skatteplanering har varit svårare att genomföra allt eftersom tiden har gått på grund av bred politisk enighet om hur angeläget det är att öka inkomsterna i Sverige.
En knika av författaren Jan Guillou inleder augustinumret 2019 av Aftonbladet. För ett par år sedan rapporterade ETC att han försöker skicka så mycket pengar till regeringen som möjligt.Jan Guillous begäran om ytterligare skattebetalning förefaller ligga utanför ramarna för den obligatoriska redovisningen.
Aftonbladet kommer nämligen att publicera ännu en krönika där han berättar historien om sin skatt i januari 2020. Och skämtet den här gången handlar inte om giljotinsvårigheter att betala rätt belopp i skatt. Problemet nu är att hans komp.
Skatteverkets beslut handlar inte bara om att få tillbaka skatt på den så kallade “författerian” byggnaden, som krimskramsen antyder; den tar också upp det faktum att företaget betalade för badrumsrenoveringar och försäkringar på en annan fastighet (som Guillou äger privat) och att det lagrade inventarier med en falsk bok.
Vi jurister på Skattebetalarna har skrivit om detta i över två år nu. Vi var då övertygade om att Jan Guillou helt hade missuppfattat vad som avgör om ett skatteöverklagande vinner framgång eller inte, och att han så småningom skulle förlora sin talan mot Skatteverket.
Domen om Förvaltningsrätten har kommit.Falldokument visar att Jan Guillou inte överklagade den del av SEC:s dom som handlade om att företaget skulle betala för förbättringar av hans privata bostads badrum och försäkringar. Endast författaren (och eventuellt hans förmyndare) vet varför dessa delar av resolutionen inte klargjordes.
När det gäller den del av domen som Jan Guillou har bestridit – månaderna som hänför sig till företagets författerianläggning – konstaterar domstolen kortfattat att bevisningen tyder på att författaren bor i den vidsträckta 174 kvadratmeter stora villan mellan januari och juni varje år, och att detta ger stora möjligheter för utveckling av handling och karaktär. Högsta domstolen har gett sitt godkännande till Skatteverkets beslut att höja upphovsmannens beskattningsbara inkomst och att utfärda ett skattetillägg på grund av att rätt pappersarbete inte lämnats in.
Det finns vissa indikationer på att Förvaltningsrätten i Uppsala har beslutat att handlägga ärendet med grannyhet och undvika uppläxning av nästa domstol (Kammarrätten i Stockholm). Det första är att förvaltningen har tagit ovanligt lång tid på sig att välja mål. Den andra är att domstolen har använt sina egna pengar för att använda ett skattemässigt ansvarsfullt tillvägagångssätt för att uppnå sitt mål. Arbetet utförs vanligtvis inte av en husägare utan av en notarie eller en respekterad advokat.
Dock behöver inte vartenda ord sägas på detta sätt. Författarens uttalanden om att Jan Guillou kommer att vinna i de styrande domstolarna de närmaste åren är svårtolkade på annat sätt än att han har en övernaturlig förmåga att utplåna varje hinder i hans väg. I en intervju publicerad av fPlus beskriver författaren hur han “kommer att vinna steget här” genom att peka på en bild på en muntlig förhandling i kammarrätten där han ser 19 böcker skrivna i författerianläggningen.
På grund av detta har Sveriges riksdag (och vem vet, kanske till och med högsta förvaltningsdomstolen) tagit ställning till huruvida Jan Guillous Company kan förse upphovsmannen med en villa att bo i utan att utlösa skattestraff, förutsatt att författaren arbetar hårt och koncentrerar sig på sitt skrivande medan han bor i villan.
Många av våra medlemmar äger små företag, och vi har sett hur mycket av deras pengar som spenderas på lyx som de inte behöver för att driva sina företag lönsamt. Vi har pratat om den här frågan tidigare.
Olika människor kommer att ha olika åsikter om huruvida ett 174 kvadratmeter stort hus är nödvändigt för en framgångsrik förfalskning, men det råder ingen tvekan om att om Jan Guillou vinner rättegångarna kommer det att vara en väsentlig avvikelse från lagen.
För tusentals småföretagare skulle en sådan lagändring vara fantastiska nyheter – inte minst för att coronapandemin har medfört ett nytt sätt att tänka på med vilken flexibilitet uppgifter som utförs vid tangentbordet kan hanteras. Vi Skattebetalar-jurister kommer givetvis att följa detta ärende med stort intresse när det utvecklas.
Ett ärende är dock nu helt avslutat. Och om Jan Guillou, enligt vad han har sagt tidigare, verkligen vill betala högre skatt, finns det en lösning som är så enkel att han inte alls behöver involvera en domare i frågan. Han kan särskilt begära granskning av tidigare beskattningsår och begära att han får samma skattepliktig behandling de beskattningsår 2017 och 2018 för vilka förvaltningsrättens avgöranden gäller. Potentialen för långsiktig negativ skatteplanering är stor med tanke på att författerianläggningen implementerades 1991.
