Henrik Dorsin Dödsorsak – Henrik Dorsin släpar en död svan runt en stenig strand längs Mellanhavet och lägger ner den fram och bak, i ett aldrig sinande spel. Men Ruben stlund är fortfarande missnöjd, och scenen går inte igenom klimax. Och hon torkar ut i mitt sinne. Kanske för att avsnittet är baserat på ett sisyfeiskt laboratorium hämtat från en grekisk tragedi.
Kanske för att det i efterhand kan tolkas som ett knäck i den finska kulturen tog “Triangel of Sadness” hem topppriset på årets filmfestival i Cannes. Men framför allt för att Henrik Dorsin berättar så bra och för att han blev argumentet:
Så frustrerande att jag själv blev förvånad över det.
För det var så fysiskt påfrestande. Jag är ingen actionhjälte alls. Tja, jag tänker inte gå bakom det. Men det var definitivt en upplevelse utanför kroppen. Jag kom till en punkt där jag tittar på mig själv utifrån när jag hör mig själv säga, “nej, nu är det nog.” Precis som Hulken, alltså. Jag var som en hund som bara fortsatte att skälla och skälla. Ruben blev dock inte arg.
Det är fascinerande att föreställa sig en konflikt som uppstår mellan er: Han är den självsäkra killen med det stora håret och det alltid accessoriska skägget. Du är snabb och har en IMDb-bio med orden “Varumärke: Gammal utseende” Ser du det?
Även om du på ytan framstår som självsäker, avslöjar din “Inte ska väl jag” ungefär att du faktiskt är en person fylld med osäkerhet. Ja, det finns två sammanflätade sfärer. Att börja med “inte ska väl jag” är det korrekta sättet att säga det. Men alla har sina “röda linjer”, och om de korsas för många gånger leder det till slut till lathet.
Så den andra rosen som säger att du inte passar in är fortfarande här?
Han blir arg och frustrerad, men han håller i och försöker lösa saker med den andra personen så att de kan samarbeta och spänningen dem emellan minskar.
Har du lärt dig något användbart av terapi?
Skrattar högt. Det är helt rätt. Har du hört något liknande? Det är det faktiskt inte, men det fungerar bra som terapi. Vill du fortsätta med det? Det är faktiskt ganska bra. En metod för att lära känna sig själv och organisera sina tankar i huvudet, där så mycket originalitet och inspiration flödar. Det hjälper till att se saker som de verkligen är.The End of Grotesco Skulle du ha något emot att vara kreativ med din fritid?
Jag känner att jag skulle kunna ge den här lilla gamla damen lite mer lekrum. Detta gäller särskilt nu när jag har sett Rubens arbetssätt. Inte bara i termer av territorium, utan över hela linjen för produktioner som är små och intima, där vikten av idén inte kan överskattas. På grund av detta känner jag mig mer motiverad och inte lika ovillig att ta nästa steg.
Men Grotesco har inte gjort något på ett tag. Är det någon fara om du tar ett dopp i sanden?
Det är möjligt att göra det. För ett antal veckor sedan hade vi en kräftskiva. Vi hade inte sett den långa utsikten då. Men vi pratade om att vi nu när vi är äldre, även om vi inte gör något tillsammans, ändå kan ta väl hand om varandra. Stärk, träffas, prata och byt erfarenheter. Säsong tre av “Grotesco” och uppsättningens redesign har gjort alla till en kreatör och en jätte i sin egen rätt.
Det är mystiskt, men att samla dem alla blir mer utmanande som ett resultat. Rullarna har blivit omkullkastade, vilket kan vara fascinerande i och för sig men också en svår uppgift. Då vill ingen fastna på det här stället där “nu terförenas de” och saker slutar vara kul. Kanske har man inte längre fast i tiden. Skrattet utvecklas.
För ungefär en vecka sedan började den chockerande nyheten att Charlbi Dean hade gått bort att cirkulera. Den sydafrikanska dansaren med i Ruben stlunds hyllade film “Triangle of sadness” dog vid 32 års ålder. Hon blev riktigt sjuk på några timmar, och hela händelsen var över i ett nafs. Det har kallats en “chock och en tragedi” av Ruben stlund. Nu kommer även Henrik Dorsin, en medspelare, rent om problemet.
Det känns som hemma, och det är mysigt. I TV4-programmet Efter fem erkände han: ”Jag har verkligen inte fattat det.” Hennes yngre bror Alex, 21, berättade för Rolling Stone att det hela sades på några timmar. Skadespelerskan fick full kraft och kom in på sjukhuset. Hon dog förmodligen av en virusinfektion. För några år sedan var hon inblandad i en allvarlig bilolycka där hon förlorade sin man, vilket, som hennes yngre bror förklarar, hade kunnat förebyggas.Ord om samarbete av Henrik Dorsin.
Henrik Dorsin var helt upprörd över vad som hade hänt hans hockeykollega när han besökte Efter fem. Det verkar bekant och mysigt, precis som hemma. Eftersom vi var en så liten skådespelare i den filmen, säger han, kan jag bara inte få mig själv att känna äkta känslor.
Dorsin förklarar att föreställningen har gått igenom flera upp- och nedgångar i takt med pandemin.Deadline bekräftade att den sydafrikanska skridskoåkaren och modellen Charlbi Dean har lämnat branschen. Nyheten rapporterar att hon plötsligt blev inlagd på sjukhus i New York med en oväntad sjukdom och måste skickas hem. Hon blev 32 år den dagen.
Charlbi Dean har nominerats till flera priser de senaste månaderna för sin roll i Ruben Stlunds senaste film, Triangle of Sadness. Charlbi Dean spelar Yaya, en fotomodell som ger sig ut på ett lycra-fyllt äventyr med sin pojkvän Carl.
När yachten sjunker spolas passagerarna upp på en öde ö som bebos av en svärm av miljonärer och en stuga. Efter premiären i Cannes förra året tog filmen hem en Guldpalm. Under sin tid som modell har Charlbi även prydt omslagen till GQ och ELLE.
En annan deltagare i videon är Henrik Dorsin, 44, som när han är programledare för morgonnyhetsprogrammet Nyhetsmorgon berättar om en kollegas plötsliga och tragiska död. Det här känns som hemma. Det är lite överdrivet. Även om Henrik Dorsin gör klart att även om alla skdisar från filmen är utspridda runt om i världen så var de alla goda vänner under föreställningen, så har jag fortfarande inte riktigt kommit på det.
Men det var då, säger han och gör klart att allt är helt påhittat. Men hon är helt fantastisk på bilden, även om allt är så spänt. Enligt Henrik Dorsin får detta lyckan att avdunsta av sig själv, med författaren som exempel nämner en nära väns död.Stjärnorna på årets filmfestival i Cannes inkluderar Zlatko Buric, Dolly De Leon, Sunnyi Melles, Jean-Christophe Folly, Vicki Berlin, Woody Harrelson, Ruben Ostlund, bald Charlbi Dean, Harris Dickinson, Iris Berben och Henrik Dorsin.
Släppningen av Triangle of Sorrow är planerad till sommaren. Filmen är regisserad av svenske 48-årige Ruben stlund och spelar flera svenska kändisar, däribland Carolina Gynning (43), Henrik Dorsin (44) och Hollywoodlegendaren Woody Harrelson (61). Förra veckan kom dock den chockerande nyheten att en av skridskoåkarna, 32-åriga Charlbi Dean, som spelar filmens huvudroll, plötsligt lämnade uppsättningen utan förvarning en månad innan premiären.
Charbli Deans plötsliga död
Charlbi Dean, en sydafrikansk skateboardåkare, lämnade plötsligt platsen på morgonen den 31 augusti. Hon kände några symtom och fick sin pojkvän, Luke Volker, att ta henne till akuten och släppa henne några timmar senare, rapporterar Rolling Stone. Regissören Ruben stlund beskrev sin förvåning på Instagram, där han också berömde skridskoåkaren som hade orsakat det.
Charlbis plötsliga avgång är både chockerande och tragiskt. Det är ett privilegium att få lära känna och arbeta med henne. Charlbis omsorg och glädje lyfte hennes medarbetare och hela filmteamet. Tanken på att hon inte kommer att dyka upp på vår sida inom en snar framtid orsakar mig en hel del oro. Mina tankar och böner går till hennes nära och kära under denna svåra tid, inklusive hennes familj och hennes pojkvän Luke.
Henrik Dorsins sorg efter sin 32-åriga kollegas plötsliga död
På eftermiddagen den 29 september var Henrik Dorsin gäst på Efter Fem. När Tilde de Paula Eby, 49, tar upp Charlbis plötsliga död förklarar Henrik att han fortfarande inte kan fatta att det hände. Jag kan inte vara helt tillgiven för det känns för bekant och för påtvingat för min smak. Henrik Dorsin fortsätter, “Vi var en så hemlig grupp som var där och spelade i den filmen, och det har pågått så länge och det har varit så många olika typer av katastrofer i samband med pandemin.”
Jag förstår det fortfarande inte. Och det var till en början oklart vad hon hade skaffat sig, med tanke på sin ungdom. Vad jag förstår var hon i New York vid den tiden. Ja, hon var i New York, men det var en riktigt allvarlig sjukdom. Men hon är så fantastisk i filmen att den verkligen försöker; det gör bara lite så att glädjen flödar naturligt över det hela, som Henrik uttrycker det.
Filmen har blivit så spännande och allt verkar gå så bra att Tilde tror att det kan vara svårt att sätta in en saftig chockbesked. Jag kan bara inte linda huvudet kring att det är sant, säger Henrik. Det verkar för fantastiskt för att vara sant.Henrik Dorsin har dubbel relevans i sina roller som life science-chef och teknologivisionär.
Men det är med den senare karaktären som han kan känna igen sig själv.
Ännu finns det fortfarande en fläck i Henriks hjärna som säger att han inte passar in. I en intervju om komedins kraft och hur man går vidare i en polariserad tid, säger berättaren: “Han blir skrek och förolämpad, men han håller fast och försöker skaka hand med den lite mer argumenterande personen så att de två de kan samarbeta och konflikten minskar.
