Georg Riedel Fru – En efterlängtad bok om jazzmusikern och kompositören Georg Riedel ligger på soffbordet. Bakom titlarna kan vi tänka oss ett verkligt liv som börjar i det gamla judiska gettot i Karlsbad 1938 och som ändå fortsätter i ett annat slags getto, Fårö.
Han kan trots allt inte sluta skratta vid en ålder av 84. “Fan yeah, Georg Riedel är musik”, vill jag säga. En trevlig katt slogs om svansen (contrabas). Han har klätt upp sig i hemstickad randig tröja under kavajen på ett av bokens alla fotografier, samt med östersjörufsigt hår. Jag vill också vara så exalterad musikaliskt när jag går in i den åttonde dimensionen.
Du gissade rätt: Riedel har samarbetat med alla. Boken är utmanande. Med verk av Jan Bruér, Gunnel Fagius, Sofia Lilly Jönsson och Martin Nyström fanns också en del av Riedels kolossalaträdgård tillägnad jazz, barnmusik, köket och det judiska arvet och framtiden.
Och när vi fördjupar oss i boken finner vi att det är en biografi om skärpans alkemi; hur några toner börjar hoppa, stusta, krypa, klättra, dyka, flyga, springa, vila, och förvandlas till musik. Ja, Riedel vet inte ens vad det betyder. Han minns inte alltid hur lätt det var förr, men sånger blir så. Det sista är alltid det viktigaste.
Bilden ger intrycket av en musiker som snabbt komponerar en låt innan den tonar ut i tystnad.
Hans idéer om sin egen musik är inte alltid så utmärkande eftersom Riedel och hans icke namngivna utövare verkar rusa framåt med Östersjöns volleybollspel. Bokens huvudfokus är alltså inte analys utan snarare flera kapitel, illustrerade med fotografier, anteckningar, brev och två medföljande CD-omslag som fungerar som Riedels fingerprov.
I en av dessa utmanande fotografier har Lasse Gullin hämtat sig. I någon del av Sverige är det vinter och jazzpianisterna tar en paus utanför Volvon. Halva kapsylen är fylld med basen, som är instrumentets hals. De kommer på nästa etapp om några timmar. En grupp musiker erbjöd sina tjänster.
Och titta gärna på Riedels nyhetsbrev. Konstnärens verk antyder en musiker som snabbt komponerar en låt innan den tonar in i bakgrunden. Till exempel är “Ovanlig blues” lika enkel och elegant underskattad som Franz Schuberts improviserade melodier skitrade på ett piano.
Enligt bilden fortsätter texten. Med stavningslistan ackompanjerad av Riedelmusik blir Lasse Gullins egendom ganska tydlig. Basgångarna och folkmusikens prosodiska struktur (hur melodierna börjar, blir tystare, sedan sträcker sig ut över en dynamisk bro) finns där.
Allt som Gullin skrivit är melodiskt. “Gotländsk sommarnatt” av Svante Pettersson från Bjärs i Lärbro dunkar sig fram genom skivspelaren, så tydligt som det kan höras. Väldigt bh. Riedel har sin musikalisk drivbänk på Fårö, där många av Gullins jazzkompisar var vider på Gotland.
Kanske kan en fot ses som en detalj, men uppenbarligen har foten stor inverkan på Riedel-soundet. Ur ett historiskt perspektiv har landskapet en mytologisk form som kan appliceras på nutiden. Fårö är även rådyll med en livsliv avskalat och inte tjafs. Människan har sitt eget namn, homo insularis. Slutligen känner hon en känsla av sin egen integritet.
Det jag försöker säga är att ett musikstycke av Georg Riedel är som ett litet Fårö i musikalisk form. Det är här de två vägarna skär varandra. Gullin, landet, “Varumärket: Svensk Jazz”, spelpartnerna och den ideologiska alliansen – allt bygger upp till ett jazzevenemang på Palmes 50-årsfest på Fårö.
Under hela 1950-talet har Riedel lyckats hitta den rätta balansen mellan ett pragmatiskt förhållningssätt till affärer och det rätta ögonblicket. Musiken för teater och film blir sådana häftklamrar. Det har blivit musik till varje långfilm. Inspirationen till låten kom från en önskan att spela twist och rock.
Och Riedel, som helst ville skriva melodier eller ordlösa sånger, var idealisk för bilden där det var nödvändigt att lyfta, stryka under och kräva svar från dialog och interna monologer. “Prins hatt under jorden”, den internationellt hyllade filmen “491” av Vilgot Sjöman, Pippi Långstrump m.fl.
Som siamesiska tvillingar för varandra är texten och musiken
Likheter kan hittas med barnmusik, eller musik som barn förväntas njuta av, i dagens hårda konkurrens med TikTok och Melodifestivalen. Framför låten “Masken Kalle” med Svante Thuressons röst.
Allt taget är han ett sms-jippo. Som två händer som håller varandra, är texten och musiken oskiljaktiga. “Idas sommarvisa”, “Fri som en fågel”, “Sjörövar-Fabbe”, “Hujedamej sånt barn han var,” Alfons Åberg.
Innan Jan Johanssons “Jazz på svenska” hade ingen någonsin funderat på att spela jazz på bara bas och piano. Här i “Visa från Utanmyra” och “Gånglek från Älvdalen” får vi höra hur Riedel faktiskt spelar. Från den exakta fjärdetonen i den gående bastekniken med några Bartók-pizzicatoner, när man lyfter strängen och släpper den så att en skala dyker upp, till poetiska outflykter som mer liknar cellopartier.
Han skulle gärna återvända till miljön där det startade, till exempel det senaste albumet “Secret song” från 2018 med den judiska kören samplade. Jag antar att det är därför han inte minns så mycket av sin tidigare musik; Grunden har fortfarande alltid varit blickarnas magiker.
I låtar som “Irregular Yiddish dance” och “Sonjalein” syftar han på sitt eget nackknack. Åtminstone en gång spelar den där ordlösa melodin huvudrollen, i Klezmer kallad chassidisk sång. Den typiska Riedel-gränsen mellan glädje och melankoli finns där. , liksom den delikata, utsmyckade, dubbla kaskaden.
Ändå har grunden alltid varit magin; Jag antar att det är därför han inte minns så mycket av sin tidigare musik. Det kan bara handla om att ta in tonerna i skogen. Nu kommer alltid att upprepas på samma mannen. Som mest smyger det sig på dig en gång. Precis som när ridån faller från en klar Fåröhemmel möter Riedel den ljuvliga “Bananvisorna” med blymotivet, enligt Lennart Hellsings text.
Melodierna av Riedel försvinner inte. De har anförtrotts det mest underbara ansvaret i världen.
Tommy Körberg, 72, en legend inom biomusik, namnges i lördagens avsnitt av “Så mycket bättre 2020” av FAKTAI. Vem annars? Jo, Georg Riedel kompositör.
Georg Riedel, hur gammal är han och var bor han?
Georg är 86 år årig med född den 8 januari 1934. Trots att han för närvarande är bosatt mitt i Stockholm, föddes han i Karlovy Vary i dåvarande Tjeckoslovakien.
Hittills har han lämnat mycket avtryck när han skriver och framför musik.
Sarah Riedels pappa
Hennes främsta intressen är jazz och bildkonst. Sarah, som egentligen är Georgs dotter, har gått in i sin pappas skostorlek.
Det välkända samarbetet mellan Georg Riedel och Astrid Lindgren
En individ som Georg har haft många starka samarbeten med är den kända barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Så här långt, vad har detta samarbete inneburit? För att få en melodi till texterna skrev Astrid dem och skickade dem sedan till Georg, Jo. Sedan dess har dessa texter och melodier utvecklats till låtar som så småningom har varit med i kända filmer som Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.
“Idas sommarvisa” och “Du käre lille Snickebo” är två av de mest kända och kanske minnesvärda kompositionerna. Efter den framgången fortsatte Georg att skriva musik för barn-tv.
Han har även skrivit ledmotivet till tv-serien Alfons Åberg, förutom att han medverkat i Astrid Lindgrens filmer.
Bobby Körbergs förhållande i detalj
Georg och Tommy Körberg har jobbat tillsammans i tv-programmet Georg skickar ett hälsomeddelande till Tommy för att han mår mycket bättre. Hej på dig, Tommy. “Georg säger i tv-programmet och fokuserar på den globala pandemin: “Jag kan inte riktigt träffa dig personligen eftersom situationen är som den är.” Han fortsätter: Den svenska musikern och kompositören Georg Martin Ludvig Riedel föddes den 8 januari , 1934, i Karlovy Vary, då Tjeckoslovakien, och dog den 25 februari 2024 i Stockholm.
Han började sin musikaliska karriär på 1950-talet som jazzbasist och uppträdde med flera artister som Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Jan Allan, Gunnar Svensson, Egil Johansen, Rune Gustafsson, och Radiobandet. Riedel var även basist i jazztrion Trio con Tromba.
Han samarbetade med Jan Johansson på det svenska jazzalbumet Jazz på svenska, som innehöll sparsmakade jazzarrangemang av svenska folkmelodier och var Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna. Han fick kändhet även för sina sånger till filmer och TV-serier baserade på böcker från Astrid Lindgren.
Georg Riedel föddes i Karlovy Vary (tyska: Karlsbad) i dåvarande Tjeckoslovakien och gick under namnet Jiří. Karl Riedel, människor och aktiv socialist, arbetade som arkitekt och var sudettysk. Auguste Riedel, som föddes i Zentner, var en barnläkare och tillhörde en judisk familj.
Den fyraårige Georg föräldrade Sverige samt nazisterna i hösten 1938 med sina föräldrar och äldre syster den elfte Familjen bodde i en lägenhet på Södermalm i Stockholm och kunde några år senare flytta till en villa i Mälarhöjden. Fadern anställdes omedelbart. Modern tvingades lämna sin judiska praktik för att börja arbeta som läkare.
