Eva Armini Wikipedia – För att göra HN mainstream måste universitetet förvänta sig att lokaltidningen spelar rollen som en hejarklack snarare än en kritiker. Att erbjuda en egen fri opinionsbildning från regeringens sida är ett angrepp mot första stycket i regeringsformen som slår fast att svensk demokrati bygger på fri synsättsbildning.
Det faktum att detta inte är en högsta prioritet för regeringen och dess ledare är chockerande. Vi lever i tider då journalister är under ökande press, där många skickas iväg från sina poster av olika anledningar som bidrar till en vidgad självcensur.
Även om vi åtnjuter relativt fri press i Sverige har vi hamnat på femte plats i det pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser sammanställt. Därför är Högskolan i Halmstads agerande ett chockerande tecken i tiden. Det har uppstått många frågor inom högskolan, oavsett om publiceringen på departementets hemsida har godkänts av skolans rektor Susanna hman eller inte.
Harald Castler, styrelsens ordförande, måste utse en extern utvärderare för att bedöma styrelsens prestationer och ge rekommendationer för hur man kan förbättra styrelsens interna förståelse för styrning, yttrandefrihetsskydd och rätten att umgås fritt. Det är business as usual i Europa, vilket innebär att även Tekniska Högskolan i Halmstad behöver fastställa regler för den mest grundläggande aspekten av förvaltningen.
Med samma strategi som när riskkapitalföretagen först öppnade för affärer har “gardsförsäljning” vuxit fram som ett mystiskt alternativ till statligt monopol. Lars Henriksson skriver, “Det var oundvikligt att fackföreningar så småningom skulle gå bortom sin mysiga institutionella miljö och börja försvara det samhälle de hade hjälpt till att forma.
På frågan om HD-domen nyligen som gjorde det möjligt för det danska privata företaget Winefinder att sälja vin i Sverige, sa Benjamin Dousa från Timbros VD: “HD:s dom är det minst troliga alternativet för Systembolaget och det bästa alternativet för oss som vill se Sverige bli ett mer normalt land” (GP 7/7). Han fortsätter “Det här kommer att förändra svensk alkoholpolitik för gott”, och han får medhåll av Dagen Industris redaktionsledamot Tobias Wikström, som menar att klockan nu tickar för Systembolaget.
Självklart är Systembolaget utöver det vanliga. Det finns ingen motsvarighet i världen till ett jätteuppköpare som inte bryr sig om vinst och anställer otroligt kunniga människor för att ge samma servicenivå till alla i Sverige. Men det är inte därför Systemet existerar; snarare är det en fördel för oss som tycker om gott vin men inte har så mycket disponibel inkomst. Det finns anledningar till att alkohol är en samhällsfråga, trots att jubelkören inte nämner det.
Alla vet att alkohol är dåligt för dig och samhället som helhet, men det är en drog med tusentals år av historia i vår kultur och är nästan omöjlig att utrota. tillbaka till att göra vad de gjorde i Sverige och sätta restriktioner på försäljningen genom att göra dem föremål för gemenskapstillsyn och samtidigt höja priserna.
Det råder mycket konsensus om detta, delvis för att dess rötter inte ligger i centraliserad förvaltning utan snarare i de informella institutioner som formar det svenska samhället: arbetsplatsen, fritiden och underhållningen. De prutade inte på den lokala marknaden och de förstod att produktiviteten bäst tjänades av en hälsosam dos nyhet.
De som ständigt grävde ner sina bekymmer i sanden var inte värda att satsa på, varken i strid eller i det långa perspektivet att organisera. Under Sundsvallsstrejken 1879 grundades den första IOGT-logen i Sverige i Masthugget. Detta var startskottet för de svenska fiskarföreningarna.
Det svenska systemet har fungerat mycket bra, trots att alkohol fortfarande är den drog som mest förknippas med spridning av sjukdomar, olyckor, våld, självmord och misär. Det har varit en avgörande skillnad att alkohol har levererats av ett företag som är skyldigt att begränsa försäljningen snarare än av kommersiella aktörer vars vinster är knutna till ökad alkoholkonsumtion.
Om monopolet bryts upp bör vi förvänta oss antingen en återgång till de enorma upproren på 1800-talet eller att arbetsgivarna återigen börjar betala arbetarna en del av deras löner i själen. När det gäller att minska alkoholrelaterade skador rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) två nyckelåtgärder: reglering och begränsning av marknadsföring och tillgänglighet.
Men om samhället även här tar ett steg tillbaka och lämnar över alkoholpolitiken till storföretagen blir det en hänsynslös utmaning mot dessa rekommendationer. Systemutmaningen har inte gått förlorad än. Men i de fallen måste lagstiftaren hålla sig till de cypher som redan finns på plats och inte skapa fler. Som väntat ökade fackföreningarna sin slappa institutionalisering och började försvara det samhälle de en gång var med och forma.
Hon tillkännagavs i Husmodern långt före hennes födelse. Lyssnarna hänfördes av Eva Arminis hjärtskärande berättelse om hennes liv som adoptivbarn. Nu delar hon med sig av sitt liv i serien “Sommar i P1”. Husmodern, en svensk veckotidning, publicerade 1946 följande annons: “Bäbis som väntas 10:e till 20:e september av unga friska föräldrar av god familj söker gott adoptivhem, helst direkt frn BB.”
Bebisen hette Eva Armini, och hennes biologiska föräldrars önskan att hon skulle tas direkt från BB ignorerades. Istället tillbringade den nyfödda kattungen sina första dagar i ett smutsigt hörn av en överfylld resväska på golvet i familjens vardagsrum. Efter att ha blivit adopterad av nyblivna föräldrar lämnade hon Stockholm för rebro på sin första resa som vuxen.
Min adoptivmamma berättade för mig att när jag var gammal nog att förstå – kanske fem eller sex år gammal – hade jag “lånat ut” till en annan tants magiker. I sin sommarshow avslöjar Eva Armini: “Jag hade en mamma som inte ville ha mig. Adoptivföräldrars berättelser lyftes fram i ett gripande bidrag med titeln “Sommar i P1” och skickades ut den 12 juli.
Jag började skriva så fort jag fick reda på det, för jag var rädd att jag skulle bli galen annars, säger Eva Armini, som fyllde 76 år i dag. Sedan dess har hon gjort Göteborg till sin fasta bostad och arbetsplats. Hon säger till GP: “Jag flyttade hit när jag började på college och jag har också öppnat en skola här.”
Det målinriktade gymnasiet grundades av Eva Armiri för 22 år sedan och hon har varit dess rektor sedan dess. Hon hade länge funderat på att skapa ett sommarprogram. En söndagskväll i mars fick hon möjlighet att kolla in läget på nätet.
Sista ansökningsdag var då bara tre timmar bort. Efter att ha lyssnat på din berättelse i fyra minuter på en telefonsvarare, knäppte jag till slut och tänkte “det ska jag göra!”Ungefär som att titta på film, läser föräldrarna i tidningen. Som litet barn insåg jag att jag aldrig hörde några ljud hemma, hur mycket jag än lyssnade.Mamma fungerade som en inspiration och citerades ofta i artiklar om dammar. Papan journalist och föräldrar kände alla kända personer som besökte Stureplan på den tiden.
Eva Armini, som satt i rebro och undrade varför de hade övergett henne, mindes att det var ungefär som att se filmstjärnor. Det ena ledde till det andra och Eva Armini började föra samtal med fler slackers. Jag har alltid varit ganska självförsörjande sedan jag tidigt i livet lärde mig att det var upp till mig att rensa upp min egen röra. Jag visste aldrig med säkerhet att jag hörde hemma i min adoptivfamiljs hem, och jag har alltid varit nyfiken på att lära mig mer om min bakgrund. En annan konsekvens av hennes mognad var att hon fick ett strängt uppträdande.
Jag har tillbringat mycket tid i Afrika och hamnat i Tanzania med min man och vår då treårige son, och jag har åkt på många resor och äventyr. Processen med att skapa sin egen “Sommar i P1” beskriver hon som “oerhört stimulerande” och som att den har gett både glädje och tillfredsställelse.
Det är en vacker sak att berätta en historia som andra människor vill lyssna på. Du har nästan nått toppen av spiken där. Jag har fått en sådan hunger och uppfinningsrikedom av att vara här. Det har varit väldigt stimulerande. Nu funderar jag på att skriva lite till, men om jag gör det blir det en roman. Efter att ha kritiserat en av universitetets anställda i ett öppet brev som lagts ut på hemsidan har en professor anklagats för att kränka den akademiska friheten.
Artikeln ska läsas som ett försök att stävja det fria flödet av tankar, enligt författarna Patrik Oksanen och Olof Jonmyren. Högskolan i Halmstad har släppt ett öppet brev från professor i juridik och samhälle och chef för Pedagogiska Akademien, Humaniora, och Society Mans Svensson.
Brevet har riktats till Hallands Nyheters politiska redaktör Maria Haldesten för ett inlägg där hon kritiserat statssekreteraren Frida Stranne, som just nu marknadsför sin bok “Illusionen om den amerikanska freden” tillsammans med statssekreterare Trita Parsi. Svensson hävdar att Haldesten “förefaller give uttryck för att Högskolan borde censurera, eller tminstone inte give spridning t, resultat och analyzer som inte accepteras av den rdanda politiska konventionen.”
Han går direkt till Haldestens chef, officiell nyhetsläsare för Hallands Nyheter, och utmanar honom att sluta sprida “konspirationsteorier”. Frågan gäller bildandet av Frida Strannes åsikter. Låt oss ta en stund för att konstatera att vi försvarar akademisk frihet och rätten att själv styra sin egen tro i Stranne, precis som Maria.
