Andres Lokko Familj

Sprid kärleken
Andres Lokko Familj
Andres Lokko Familj

Andres Lokko Familj – I mitten av maj genomförde en klimataktivistgrupp av forskare en aktion mot statskassan. En av dem var Esther Hauer, psykolog och universitetslektor i arbetspsykologi vid Uppsala universitet. För att parafrasera vad hon sa till den svenska tidningen, “Att vi valde finansdepartementet beror p att den regering vi har i Sverige idag har ftt klimatarbetet att g bakt.”

Det var Ernest Hemingway som sa att man aldrig skulle skriva om en plats förrän efter att de lämnat den. Innan det saknar man perspektiv. Inte säker på om det är en bra idé eller inte. Eller, när man faktiskt lämnar ett rum. Däremot läste jag en bok den här veckan.

Musik- och kulturkritikern Andres Lokko höjde sig och flyttade till den brittiska huvudstaden. Han flyttade inte på sju år. Han skrev lovord och artiklar för svensk press från sin lägenhet i Ladbroke Grove.

Nu har de sammanställts till en bok med titeln “David Cameron fick äntligen sin cykel fixad.”
Bokens prolog förklarar att Andres Lokko informerades av en okänd part att hans skrifter hade reviderats efter att han flyttat till Storbritannien. De borde ha blivit mer politiska.

På 1990-talet skrev han om populärmusik och kultur utifrån perspektivet att mainstreammedia var den enda källan till mening. Målet med tiden var att gå genom livet med en torr humor. Istället för att bry sig bör man böja sig ner och gnugga sig i ögonen.

Andres Lokko verkar ha gått vilse i denna värld, uppslukts av den och sedan kvävts till döds.
Han lämnade landet.Han rapporterade från London om unga människor som tog ställning mot verkligheten att de aldrig skulle kunna gå på college.

Den nya hierarkin ökade det maximala årliga stipendiet till 100 000 svenska kronor. Han beskriver hur hans förmögna farföräldrar i Notting Hill, England, har varit tvungna att sälja av familjens arvegods och rensa ut garaget för att klara sig under den senaste ekonomiska nedgången. Och han tror inte att han någonsin kommer att vara redo att skaffa barn i Storbritannien.

Den liberale skribenten Johan Norberg tyckte Andres Lokko var för negativ i en Expressenrecension. Norberg hävdade att Andres Lokko “spakar i någon mening inte i London i verkligheten.”
Johan Norberg är själv bosatt i Malmö.

Varför kan inte Andres Lokkos utomjordiska jag-eller bara sluta spela hög musik och börja uppmuntra mänskligt företagande istället? Johan Norbergs liberala tiger drogs sparkande och skrikande från Lommabuktens strand. Han glömde att Storbritannien är ett jag-eller land. I AA Milnes värld har Tiger alltid varit medlem i sjumilaskogen, den glade men småknutte amerikanen.

Men man behöver inte lyssna på Morrissey, The Clash och “allt går till pipan” som Andres Lokko för att dra slutsatsen att Storbritannien har ett problem. Överväg att göra detta till din permanenta bostad.New York Times rapporterade förra veckan om hur medelklassen i London reser trots att de inte har några svar. Hela världen kan se det.

De har båda läkarexamen, men den lokala stormarknaden säljer ingen medicin. De har en annan hand. På grund av sina barn behöver de bo någonstans med bra skolor. Och det är där sovsalarna är för barnen.De är faktiskt ganska universella.

Bara det senaste året har priserna ökat med 9,7 procent. London hem och lägenheter är i själva verket inte London hem och lägenheter. De är med andra ord pengar. När börsen är nere och eurokrisen tvingar grekiska och italienska miljonärer att fly från sina förmögenheter, köper folk bostäder i det här området.

Det är en säker investering; allt du behöver göra är att lägga upp lite av din egen brittiska valuta. New York Times har beskrivit staden som “ett paradis för budgetresenärer”, och prisar dess “utmärkta teatrar, gratis museer och fantastiska matställen.” Att inte vara bankdirektör kommer snart att göra det omöjligt att bo här.

Även om landet spenderar mycket offentliga pengar på sjukvård, kan en dags dagis i London kosta flera tusen pund. Orsaken är ett dysfunktionellt system i den privata sektorn. Brittiska familjer betalar över hundra tusen dollar årligen bara för att få ett barn under två år. Priserna har ökat samtidigt som medelklassinkomsttagares realinkomster har minskat.

I väntan på doktorn läser jag gärna en av deras damtidningar i väntrummet. I en lång uppslagsartikel ger de mammor råd om hur man hittar deltidsarbete som “de kan passa i runt barnens schema” tills deras barn börjar skolan.

Av förklarliga skäl kommer många kvinnor till sin rätt som mammor och deklarerar det. Deras förmögenhet räcker inte till för att betala daglig skatt. För att säga det rakt ut, att inte fungera är givande.Andres Lokko skriver om sina kamper med sin bank och antyder att han klassas som låginkomsttagare i Storbritannien. Där vi kallar livet kräver en annan typ av kapital i denna sociala modell.Landet drev nyliberala reformer mycket längre än resten av Europa, och dess medborgare lever nu med följderna.

Andres Lokko Familj

“Socialdemokratins bieffekter och det svenska banksystemet” är det enkla svaret.Ämnet för Andres Lokkos bok är Sverige.Andres Lokko ser allt utvecklas i London. Nya tillsynsmyndigheter, privatiseringar och budgetnedskärningar. Mellan bokens populära referenser och titeltuggande framträder denna fras: “Långsamt, sakta, gör inte det!”.

Ann Heberlein skrev en artikel om att hennes sjuka vän måste söka socialbidrag i veckan i Sydsvenskan. Hon har inte tillgång till sjukvård. Heberlein skriver på “Matkassen”-programmet. Inte Linas färdigförpackade livsstil utan snarare en grupp som syftar till att hjälpa de behövande, som fostermödrarna i Lomma.

Andres Lokko, en svensk journalist, säger att hans kulturhelg består av den perfekta fredagsboken, ett lugnande radioblock, och kanske en galet sen lunch. Men det kan också vara en jobbig resa när man har att göra med flera leverantörer.

Mina förväntningar på ett bra rave är inte så höga. Så en perfekt torsdag kommer jag att krypa ihop mig med en bra bok som en kokong. En och en halv bok, tack. Det är den stora drömmen, just där. Böckerna om musikteori som jag borde ha läst för länge sedan är det jag slukar just nu.

Biografin jag läser just nu om det briljanta men tyvärr kortlivade bandet World of Twist är fantastisk. Det handlar om musikens rötter och den kreativa processen. Det hade varit ganska utmanande att översätta den till en form som lämpar sig för publicering i en dagstidning.

På kvällarna beställer jag och min familj avhämtning från sushirestaurangen Ima i Hammarby sjöstad och strosar tillbaka till vår lägenhet för att äta. Vi tittar på “The Rehearsal” på HBO för tredje gången medan vi äter middag. Vid det här laget är jag helt klar.

På vardagarna följer jag en avkopplande rutin. Sedan slår jag på BBC 6 Music, en digital radiostation som sänder ett livligt block med DJ-set varje fredagskväll. Gilles Peterson, en notoriskt eklektisk skivsamlare och japanofil DJ, är värd för house- och teknofokuserade radioprogrammet “Jamz supernova”. Mellan 14 och 19 år hoppas jag att bli helt fördjupad i musik, särskilt något som jag inte skulle ha valt själv men som tycker är övertygande. Jag vill låta tankarna vandra.

Jag vill verkligen ha livvakter. Drömmen är att aldrig lämna huset, utan istället sitta halvvägs i en soffa och lyssna på två helt avgörande radioprogram. De placerar sig utanför det i dessa algoritmiska ramar. Med tanke på min senaste exponering för svensk kultur kan jag bli skrämd av Clas Ohlson. Det är en löjligt fientlig replik. Min charmigt mycket hårdare arbetande och smartare än genomsnittet hemmakompis är den som ser till att våra duschdraperier faktiskt fungerar.

På söndagar kommer lunchen att dra på sig i timmar. Efter att Killing Gang satt upp en skylt på Dramat insåg jag att den bästa tiden att besöka lokala matställen är sent på eftermiddagen. Efter lunchtid; före middagen. Det är ett behov i teaterns värld. När ingen annan är ute på båten är det den lugna tiden att fiska. Jag fick utbildning i konsten att äta en mycket lätt frukost och lunch. Oron förknippad med att tänka på lunch hemma försvinner när man äter en sen frukost.

Mitt livslånga mål är att äta på en restaurang som inte ägs av Richekoncernen. Detta händer väldigt ofta. Att de nyligen öppnat en restaurang på Götgatan har inte gjort saken tydligare. Jag kan inte smälta den nya menyn, men jag förväntar mig ivrigt att bli genuint förvånad. Det verkar finnas revben serverat på ett fat med stekt kyckling.

Det är polerade “trash-idéer”, om man kan uttrycka det så. Det har varit överdrivet sedan “Drag Race Sweden.” Det är otroligt, jag får kärlek från alla möjliga. Gymnasieelever, jag tycker synd om er. Instruktörer publicerar på sociala medier att elever på sin skola sjunger “Unna daj” när de cirkulerar i byggnaden.

Jag bor på landet och igår följde en EPA-traktor efter mig med några 16-åriga kycklingar. Det är verkligen underbart att de klottrade “unna daj” och “vi älskar daj” på vägen, för de där EPA-släpvagnarna var sådana som man inte behövde hålla fast vid när man körde över bergen.

Jag har mycket av fritid på mina händer. Jag samarbetar med glasblåsare som skapar likörglas, snapsglas och provtagningsglas under sommaren när släktforskarprogrammet “Vem tror du att du är” visas, och jag är även involverad i några projekt med fokus på mat.

Små mängder luktar, rökiga och feta smaker och texturer och liknande föremål. Skriver romaner. Jag gör videos och använder mina egna bilder och glögg. Många människor har missuppfattningen att det är lika enkelt som att köpa guld för en slant, men i verkligheten.

Andres Lokko Familj
Andres Lokko Familj

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Innehållet är skyddat !!