Alexander Lundholm Pojkvän – Från toppen av hatten till toppen av sportjournalistikvärlden, Alexander är vår kille på Radiosporten. När Alexander Lundholm var åtta år gammal satte han sig framför tv:n för att hålla koll på de olympiska spelen i Atlanta. Det var då han bestämde sig för att bli sportjournalist, att han skulle använda programvara med öppen källkod och bli nästa Jacob Hard eller Albert Svanberg.
Han jobbar för närvarande på Radiosporten, är nominerad till årets bästa sportjournalist och har utnämnt tre OS. Alexander Lundholm, 32, växte upp i Rönninge, strax utanför Södertälje. I mogen ålder drog han ur kontakten på sin egen yrkesbana. Han borde gå på mediagymnasium.gå i skolan för journalistik och sedan jobba med tv-sport.
Det var där och då. Jag höll fast vid mitt mål och när jag var 16 år intervjuade jag Ulf Nilsson, chef för text-tv för sport i SVT.Efter intervjun frågade de Ulf om han ville börja jobba över för dem.Alexander sa “ja” och engagerade nätter och helger för att få resultat för svts mlservice. Mitt bland sina idoler som Peter Jidhe, Marie Lehmann och Katarina Hultling satt han i SVT. KG Bergström och resten av rapportens redaktion satt bakom honom. Enligt Alexander är det verkligen imponerande för en 16-åring.
Men medan han gick på Journalist College insåg Alexander att det var radion där hans talanger verkligen låg. Han säger: “Jag hade någon form av tunga för det”, och fortsätter med att beskriva hur han stannade i sitt rum och skrev sitt eget år… slutreflektioner, som han sedan läste upp på bandets stereoanläggning. Jag gjorde min egen reportage och låtsades vara journalist innan jag började skolan, så jag var lite förberedd.
Jag och min vän Alexander möttes upp på Stockholms Stadion, där vi satt på avsatsen och tittade på publiken värma upp.Alexander försökte sig på både fotboll och ishockey när han var ung, men han insåg snabbt att “jag är ingen lagspelare” (jag är ingen målskytt). Friidrott passade mig bättre eftersom det var där jag kunde vara högljudd och bullrig (skrattar). Idag tränar han med Stockholm Snipers, Sveriges största HBTQ-idrottsgrupp.
När jag först flyttade till området kände jag inga homosexuella, så jag nådde ut till Stockholm Snipers-gruppen och har fått många underbara vänner genom dem, som Alexander uttrycker det. De har betytt jättemycket för mig. Vi tränar nu på stadion en gång i veckan. Och det är därför vi alla går till Gaygames och Outgames tillsammans. Det är ganska häftigt.
När jag flyttade till Stockholm först kände jag inga andra homosexuella män, så jag gick online och hittade Stockholm Snipers. mer och mer ansvar. Gjorde snålar som reporter, kommentator och värd/värdinna.2014 kunde han äntligen närvara vid sina första olympiska spel som journalist. Platsen var Sotji, Ryssland, och uppdraget krävde bland annat kommentarer till konstverk. Eftersom konst är så visuellt hade sådant aldrig gjorts tidigare på radio. Jag tränade hela vintern, som Alexander uttrycker det.
Jag tittade på varenda sak som var på tv, satt hemma och lyssnade på kommentatorerna och skrev sedan ner vad de sa och vad de olika förutsägelserna var. Min lillasyster höll mig sysselsatt med konstprojekt när jag var liten, så jag var inte helt grön.Men utmaningen för Alexander var att beskriva det i radio på ett sätt som var både lärorikt och engagerande. Men det gick bra, och det var svårt att göra i Ryssland, där konstscenen är så levande.
Dessutom har en sportfotograf av namnet Pontus lade märke till Alexander när han spelade på OS i Sotji och drog slutsatsen att Alexander är gay. Killers blev ett par efter att ha utbytt brev och hållit värd för några middagsbjudningar.Den här sommaren blev inget som vi hade trott. – Jag skulle redan ha varit i Tokyo i en månad för att bevaka OS, sedan reste jag vidare till Paris för EM i Friidrott och sedan skulle vi ha ett presentbyte, säger Alexander.
Men nu är allt över. När Corona-viruset bröt ut gömde Alexander sig i norra Italien med avsikten att använda EM som skidmask.Efter att ha hört rapporter om att viruset hade spridit sig under de senaste dagarna lämnade jag och min familj våra hem och sattes i karantän när vi återvände. Jag har tillbringat hela sommaren hemma och arbetat med mina radiosportdokumentärer vid köksbordet.
Bland hans många prestationer är skapandet av en dokumentär om den australiensiske simmarlegenden Ian Thorpe, vars existens var okänd för allmänheten fram till filmen släpptes.Som ett resultat utvecklade han depression och självmordstankar. Eftersom han inte trodde att Australien var redo för en homosexuell nationalhjälte sa han ingenting. När Ian gick in genom ytterdörren till OS i Sydney var han bara 17 år gammal. Alexander har även gjort dokumentärer om tennisspelaren Robin Söd.
Men radiosportens värld är en fin och bra arbetsplats. Det här stället är mitt andra hem, och de jag jobbar med här är som en familj för mig. Så när jag kom ut var de första jag berättade för mina radiosportkollegor. Han kanske är bekant med en gaykille i svenska sportmedia, men inte med någon annan. Okej, det märks lite, men sånt är livet.
Alexander säger att han till följd av sitt inlägg har fått lite hatbrev.Någon ringde mig ganska tidigt i min karriär och sa, “du lyssnar som en utom kontroll bög” (skrattar). Det gjorde mig upprörd då, men nu bryr jag mig inte alls om det eftersom någon annan skrev att jag och de andra kvinnorna som jobbar här är inkvoterade. Det är den enda anledningen till att vi anställdes här från början.
Detta gjorde det desto mer tillfredsställande när Alexander tog emot utmärkelsen Årets Sportjournalist 2018. Det kändes som en klapp på axeln och ett bevis på att det jag gör är värt besväret. Det faktum att jag fick den för användning i både mina dokumentärer och mina kommentarer gjorde den desto mer värdefull. Inspirationen kom från det faktum att “han hittar saker på timmar och för dokumentären som berättar.
Är du nyfiken på privatsport Jag ägnar inte min fritid åt att titta på fotboll för, ja, det blir man bra på på jobbet och det gör jag inte. Jag är mer en politisk knarkare. Jag tycker om politiska böcker och poddar och kan gå vilse i gamla politikerintervjuer och enkäter. Det är sånt jag tittar på på YouTube när jag är uttråkad (skrapar mig i huvudet).
Har du en föredragen politiker Det är en generationsfråga, men jag har alltid varit fascinerad av Göran Persson, Carl Bildt och Mona Sahlin. Det är över, den eran. Just nu beställde jag en bok om Carl Bildt. Jag har sett Ordförande Persson på TV hur många gånger som helst, och det är fortfarande min favoritdokumentärserie.
Distraherar TV dig från ditt arbete Alla verkar vara överens om att det är mycket roligare att titta på TV. Många tv-personligheter, enligt min mening, borde ge radio ett försök istället. Ändå har tv alltid varit mitt mål, så att ge det en chans då och då skulle vara kul. Men då är det hela över och du blir känd, och jag har inget intresse av att bli känd; tvärtom tycker jag att det är häftigt att ingen vet.
Dramatiska ögonvittnesskildringar presenteras med journalistiskt perspektiv och känslor i både förstapersonsskildringar av faktiska händelser och återskapningar som är avsedda att vara dramatiska i sig. Det var den vanliga misstänkte, juryförmannen Lasse Granqvist, som ringde för att informera Alexander om sin seger. Vilket var särskilt passande den här gången, med tanke på att det var en långvarig radioikon som kallar en framtid.
Ring mig inte varje dag, okej Så när jag såg att det var han visste jag att det var ett roligt spratt, säger Alexander, som fortsätter med att utveckla: Jag blev överlycklig, och det gjorde mig ännu stoltare att juryn också tog upp direkt orsakssamband som argument. Rollen som kommentator är trots allt ganska ny för mig. Tidigare har jag främst arbetat med reportrar, dokumentärer och som programledare.
Juryn, bestående av fyra representanter från SSF:s styrelse och ledd av Lasse Granqvist, hade en stor pool av kvalificerade kandidater att göra sitt urval ur. Debatterna var livliga under några minuter, men så småningom bestämdes det att 30-årige Alexander Lundholm skulle bli årets sportjournalist 2018.
Alexander har länge vetat att han kommer att få en framgångsrik karriär som sportjournalist. När jag var åtta år gammal bestämde jag mig efter att ha sett OS frisbee-turneringen i Atlanta. Jag började träna frisbee samtidigt som jag höll utkik efter möjligheter inom sportjournalistik. Men på den tiden fokuserade jag mer på tv än på radio.
När han kvalificerade sig till semifinalen i juniorsommar-OS (JSM) på 100 meter var det höjdpunkten på hans egen friidrottskarriär. Men efter det blev det till journalistik för hela världen. Jag har lång erfarenhet av fräsning. Han berättar, “Jag gick direkt från nian till mediagymnasiet, sedan därifrån till Journalisthögskolan och sedan därifrån till Sveriges Radio.Alexander började också jobba deltid på en tv-station när han fortfarande gick i gymnasiet.
