Marika Domanski Lyfors Familj – Vård efter en förälders död: Marika Domanski LyforsSvensk fotboll förlorade ett träningspass.Marika Domanski Lyfors förlorade sitt livs ledstjärna.Jag saknar honom så mycket. Hon säger: “Efter så många år har vi inte bara delat livet, vi har delat intressen och fotboll”, och syftar på Ulf Lyfors skapelse. Ulf Lyfors träning varade i ungefär en halvtimme.
Han fungerade som Sveriges första kvinnliga förbundsledare på heltid någonsin. Under tonåren ledde han flocken till olika utmärkelser, som EM-guldet 1984 och EM-silvret 1987.Efter att ha varit huvudansvarig för damligan fortsatte Lyfors att leda junior- och barnligorna fram till år 2001.
Svenska fotbollförbundet meddelade den sista februari att 78-årige Ulf Lyfors gått bort.Marika Domanski Lyfors, damlandslagets fotbollstränare, hoppade över Algarve Cup-samlingen i Portugal.Det har varit svårt, och det är det fortfarande. Det är svårt att prata om honom utan att gnälla. Dagen har förvandlats till sorg. Det är viktigt att ta det lugnt varje dag, en i taget, säger hon om den senaste månaden.
“Det blir ännu lättare att tagga”
Hon berättar historien om hur fotbollen alltid får henne att tänka på Ulf, med tårar i ögonen.Jag saknar honom så mycket. Efter alla dessa år har vi delat mer än bara våra liv; vi har också knutit samman över en ömsesidig kärlek till fotboll. Du kan vara säker på att när du är djupt inne i någonting kommer du också att minnas honom.
Fotboll gör allt lite mer spänt. Men livet är vad det är, och dagarna är vad det är, så vi bör göra det bästa av det medan vi kan.Efter Ulf Lyfors avgång började donationer från Fotbollssverige strömma in.Jag uppskattar det väldigt mycket. För jag har också enstaka påminnelser om vänner som sedan länge glömts bort.
Det har varit fantastiska historier och spännande utvecklingar på många ställen, och det finns många underbara människor i våra liv som har omtänksamma saker att säga. Jag kan dock inte låta bli att känna att det finns en tagg i ögonen på mig.
Marika Domanski Lyfors avslutar, “Han lever på något sätt vidare i alla våra sinnen och det faktum att vi alla minns honom.” Det är bra, eftersom det betyder att han lever vidare i många människors hjärtan.På svenska: ANDRA HAR OCKS LSTCounties högsta tjänstemän på EM oroar: “Han hade varit stolt”BÅSTAD. EM-premiärskapet kommer att få ytterligare betydelse för Marika Domanski Lyfors.
Han vann EM som kapten för England 1984, och spelet spelas på hans födelsedag.Även om vi alltid gnagde om det där guldet, kom både han och jag fram för att erkänna dess mästerskap. Hon sa att det kommer att bli ganska unikt. Vi ska ta plats på bänkarna utanför Bstad center court. Marika Domanski Lyfors njuter av möjligheten att leda sitt lag till ännu en storseger.
Känslorna är otydliga på samma gång
Hennes livskamrat, Ulf Lyfors, begick självmord för några år sedan i samband med Algarve Cup. Svenska Fotbollförbundet meddelade i februari att den tidigare förbundspresidenten hade gått bort vid 78 års ålder. Marika Domanski Lyfors lämnade sin samling i Algarve efter att besöket och vädret där har varit utmanande.
Och EM-finalen den 9 juli mot Nederländerna i England blir en minnesvärd matchup.1984 vann Ulf Lyfors och hans team Sveriges enda mästarmedalj på damnivå i England.Hotet ökar när vi spelar det engelska mästerskapet. Jag visste hur stolt han var och hur mycket han verkligen ville att vi skulle ta guld när han och jag båda presenterade oss för detta mästerskap trots att vi alltid hade tjatat om pengar.
Det blir mer sympatiskt, som Marika Domanski Lyfors förklarar:
Vi spelar öppningsmatchen på hans födelsedag. Det kommer att bli väldigt unikt. Jag kan dock inte låta bli att undra var jag helst vill vara någon annan dag. Det är ett stort spel och hans födelsedag i ett. Så jag ser det som ett gott tecken och håller tummarna för att allt löser sig.
Han måste ha varit ganska stolt över den här dammen. Han tror att mycket mer kunde ha åstadkommits med fotbollsspelare av sådan storlek och skicklighet. Han var allvarligt imponerad.”Sverige går in i EM med en favoritflagga på bröstet.
Tror du att Ulf till sommaren skickar dig ett guldäpple från himlen?
Jag är 100% säker på det. Han vill inte skiljas från sitt guld, och det behöver han inte. Men han skulle ha lämnat oss ifred om vi kunde få tag på lite guld. Men han gillade att repetera, så folk hörde det flera gånger. Ni måste ha lärt er mycket av varandra; vad har du hämtat.Vi har pratat om fotboll i flera år, men det jag lärde mig av honom var hur man gör saker enkla, hur man står upp för det man tror på och hur man gör allt med ett leende på läpparna.
Att ha modet att vara sitt sanna jag. Det är förmodligen därför han har blivit vän med så många fotbollsspelare. Guld i S:t Erikspokalen, som han tog med vår son Joakim, var lika värdefullt för honom som EM-guld.
Lyfors ler, Marika Domanski. Hon kommer från en stor familj men befinner sig nu i den sammansvetsade landslapperklanen.Det var en hård vinter. – Det har varit en tung vr. Men när jag satte upp fötterna här på en måndag fick jag förnyad livskraft och förnyad livslust. Det var väldigt charmigt. Fotboll har gett mig mycket i hela mitt liv.
De var där när det hände i Algarve, och de vet exakt vad som hände. Det är fantastiskt att ha så trevligt sällskap runt omkring. Marika Domanski-Lyfors drömjobb förverkligades när hon utsågs till kapten för damlandslaget i fotboll. Men när hon själv ville spela där stängde Ulf av musiken. Familjemördarna satsade mycket på antagonism; sonen ber sin mamma Mackan att sluta träna.
Hälsningar, Monica Antonsson
Kurt Petterssons fotografier Marika Domanski-Lyfors, 43, blev stucken av ett bi när hon saftade med griphandtag i sin trädgård. Hon har börjat spela fotboll igen sedan dess.Hennes familj hade nyligen flyttat till Trollhättan från det mer lantliga Norra Björke 1967, när hon skulle börja i grundskolan.
De flesta av Marikas rumskamrater var pojkar, så tuffa dagar med fotboll och hockey var att vänta. Som vanligt då var Astrids mamma hemma med barnen.Förutom Marika hade familjen även småsystrarna Eva-Lotta och Dennis. Pappa Jaroslav, ursprungligen från Polen, var en enstöring som höll sig för sig själv.
När vi var unga hade vår mamma ett tufft rep att dra, som Marika minns. Hon tillbringade många av våra fem till sex veckors strecks ensam. Hela dagen ägnades åt att vänta på att pappa skulle komma hem. Det var fascinerande att höra honom berätta, och det är uppenbart att folk bjöds på presentationer.
Spela “tanter”
Marika hamnade i klass med andra idrottsintresserade elever och när det var dags för skolturneringar var det de, inte grabbarna, som bildade fotbollslag. Mördarna tyckte om att träna fåglarna.De kastade sig mot oss och blev arga varje gång vi lanserade ett pojklag.
Marikas intresse för dans ledde till att hon funderade på att bli medicinsk gymnast eller danslärare. Det var inte uppe för diskussion att de flesta pojkar skulle ha fantiserat om ett liv som fotbollsscout. Då fanns varken professionellt arbete eller ekonomisk vinning i damfotbollen. Marika hävdar: “Vi spelade för att det var roligt.” 1973 utkämpades den första markstriden helt och hållet för kvinnor.
När Marika var femton år gammal flyttade hennes familj till Nödinge utanför Stockholm. Därefter började fotbollen i Nödinge SK bli lite mer seriös. Och det var sexism som gällde. Flaggorna blev inte omkörda.
Marika hånar, “Vi små tjejer fick leka med “tanters” när vi var i fyrtioårsåldern.” Det var kul dock. Vi frågade innan varje match om motståndarlaget hade några äldre damer. Vi tyckte att de var ganska droppiga.
Marika gick på Surte IS ett tag innan hon som 20-åring skrev in sig på Jitex BK i Mölndal. Samtidigt började hon sin lärarutbildning i idodans på rebro. Hon vann sina två första SM-guld, 1981 och 1984, när hon spelade för Jitex BK.
Marika, eller Mackan som hon är mer allmänt känd, lyckades aldrig nå de levandes värld. Hon blev inte tagen av den käcke förbundskapten Ulf Lyfors.Marika säger högt: “Det har jag aldrig sagt till honom förut, så han borde höra det inne i vardagsrummet.”
De har varit en gåva i över 15 år på denna plats.Lura sidan, säger han. Ulf ville helst inte ha några tekniska ytterbackar som var för enkla att använda. Han kunde inte ha hanterat situationen bättre. Han insåg först nyligen att han hade fel.
Större svårighet
Ulf Lyfors, vars träningskarriär började 1967, var med och etablerade damfotboll i Sverige. Han arbetade som tränare för Djurgårdens damer och som lantbrukets kapten 1980 till 1987. Hans största fjäders är EM-guldet 1984 från kvinnorörelsen. Han agerar nu som konsult, tränar sonen Joakims pojklag, och är Marikas största fan.
Marika säger: “Vi träffades i mitten av 1980-talet och blev ett par.” Jag lämnade dock inte mitt arbete som idotinstruktör och flyttade till Stockholm förrän 1988. Samtidigt lade jag ut fotbollsskorna på planen. Jag fick en ny lärartjänst och började träna med Tyresö FF klubblag. Förmodligen hade jag kunnat fortsätta spela några år till, men att bli tränare var en mycket större utmaning.
Svenska fotbollförbundet fick snabbt veta att Marika var i Stockholm. De tog henne under sina vingar som konsult för damfotboll innan hon utsågs till president för ligans närmaste medlemsförbund 1989. Året därpå trädde deras son Joakim in i världen.
Att bli mamma var hennes livs största bedrift. Det är omöjligt att sätta ord på glädjen jag hade då.Marika hade aldrig förväntat sig något atletiskt av sin son Joakim. Men hon hoppas att han gör det.
